Monstertrucken

Så.. vad har hänt.

Igår, 2009, det verkade inte bli ett så roligt nyårsfirande.
Jag tänkte; ja, jag får väl öva mig på att gilla mitt eget sällskap ;)
Men det blev trevligt :)
Jag och Andrea tittade in hos Vincent och Warrens på kvällen, och för att fördriva tiden i väntan på tolvslaget så spelade vi Monopol :) eller Monopoly.
Det fanns inte ett så stort utbud på spel, så vi fick ta det som fanns. (Men det var ett roligt M&M-edition-monopol, med dollar som valuta)
En massa fusk från mina medspelare, (och ja, jag fuskade också lite) men inte som de andra. Vincent stal, Warren stal och jag märkte det inte varje gång, så jag förlorade lite pengar ibland.

Sen så gick vi till en annan lägenhet, där vi träffade några som kommer från Sydkorea. De var väldigt gästvänliga, det första de gjorde var att fråga oss om vi ville smaka Koreansk mat. Men, de hade precis ätit upp allt, så när vi tackade ja, då började de göra iordning ny mat. Snällt! Och det var gott :)
Ta ett salladsblad, lägg i ris, fläsk, en stark sås och någon slags grönsak (som jag inte vet vad det var) och vik ihop salladen och ät :) Mycket gott.
Så, vi smakade, pratade engelska, frågade varandra frågor, tog bilder, sjöng och skrattade i väntan på tolvslaget, och det nya decenniet :)

och 2010 kom.
Nio timmar senare än vanligt. Så 2009 har varit 9 timmar längre för mig, och 2010 kommer bli 9 timmar kortare :)
Jorden snurrar.

och vad hände med Auburn-turen? Jodå, jag tog mig en bit. Men efter ett tag, vet ni vad jag kom på då?
jo; Här är jag, ensam, i ett främmande land, i ett område som jag inte känner till alls, utan telefon.
Och plötsligt så blev alla stora bilar moster (nästan alla bilar är stora fyrhjulsdrivna saker). De blev så fientliga. Jag hoppade nästan till när jag blev omkörd. Och de få personer som jag mötte, de blev inte vanliga människor, som man knappt lägger märke till när man passerar. Utan de blev, ja jag vet inte vad de blev, kanske lite skrämmande, tror jag.

Ja, jag vet, jag är jätte, jätte, jätte larvig.

Men jag tar lite i taget.
"Jag är ingen superhjälte än"

Men jag promenerade till Food Market och sedan vände jag. Jag passerade förbi en kyrka, som jag ska besöka någon söndag.

När jag senare på eftermiddagen gick till Food Market med Vincent och Warren så berättade jag för dem vad jag hade tänkt när jag gick själv, och Vincent påpekade;
"men har du inte märkt att de är mycket vänligare här i USA än i Sverige?"
och det är nog lite sant.

Något annat som är bättre här i USA är McDonalds, det sägs så i alla fall, och idag testade jag det.
På väg från Walmart till Safeway så köpte jag och Andrea varsin cheeseburgare. Och den var godare, tror jag, eller så kanske den supergoda smaken berodde på att jag var hungrig :) Men en sak var bättre på det amerikanska "McDonaldset" servicen. En snäll man som småpratade med oss medans vi väntade på hamburgarna och önskade oss ett gott år när vi gick osv. Hur är det i Sverige? Trötta, sura och likgiltiga ungdomar för det mesta ;)
Däremot gillar jag inte skatten, motsvarande momsen. Den är inte inräknad i priset, så du vet aldrig hur mycket det blir framme i kassan. Det står ett pris, men du får betala något annat. Krångligt.
Sms-biljetter finns inte heller. Heja Sverige ! :)

Men jag trivs. det är coolt att jag är här.
ensam. även fast bilarna då är lite läskiga.