Torsdag.
Just nu lyssnar jag på Martin Stenmarck.
Septemberland
I en klassrums-situation, när läraren ställer en fråga och du "vet" svaret. (Eller i alla fall tror att du vet svaret) så krävs det lite mod att våga sträcka upp handen och svara.
Under mina skolår har nästan alla lärare tjatat på mig, "du måste ta mer plats i klassrummet", "du kan oftast svaret, så var inte rädd att räcka upp handen och svara" blahablaha.
Att ha allas blickar på sig har jag aldrig gillat, usch vad jag hatade att redovisa i mellanstadiet.
Att redovisa i mellanstadiet handlade oftast om att läsa upp en "Kortis" som man hade skrivit. En liten novell, en berättelse, en kortis. Usch vad jag hatade det.
"Prata högre, vi hör inte", "du blev röd när du stod därframme"
Nehe?! menar du det?!? Som om jag inte kände det själv.
Usch jag hatade det.
Att vara i centrum i ett klassrum, att svara högt, att bedömmas av lärare och klasskamrater, det är inte den mest bekväma situationen, om man frågar mig.
Men jag utvecklas. Det har bara gått en vecka, inte ens det, och jag har "redan" svarat på frågor på både engelska- och filosofilektionen.
och det här sker, mina kära vänner, på engelska.
Nu är det inte bara svaret som bedöms, nu bedöms även grammatiken, uttalet, ordvalet m.m.
På filosofin sa jag till och med emot.
Is this argument valid, or is it invalid?
Nej, jag tyckte inte att det var "valid", så jag sa emot när några av mina klasskamrater sa ja, det är "valid". Men se där, jag hade fel. Men gick världen under? nej.
Jag är stolt över mina prestationer den här veckan :)
Martin Stenmarck är en duktig sångare! :)
Men de flesta av hans låtar är sorgliga . . .
Volleyboll-lektionen.
Hm.. spelet skiljde sig från spelet på N3as idrottslektioner.
Inga genvägar här inte.
Christer Cronas metod; förenkla spelet, eftersom det viktigaste är att få igång ett spel, tillämpades inte.
Men det var kul, eller ja, jag skrattade inte högt precis, men ja ganska kul. Jag hade snälla lagkamrater i alla fall.
Mina glasögon fick sig en smäll. Hm, jag vet, det är inte så kul att erkänna att jag fick bollen i ansiktet.. (Looser! ;) Men det hände. Inte så att glasögonen gick sönder, det gjorde de inte :) Men lite snea blev de nog, eller plastplupparna vid näsryggen sitter inte lika bra längre...
Så inga glasögon nästa gång. Men hallå! Då kan jag inte se de andras ansiktsuttryck. Gah! Jag måste skaffa linser.
Tittade någon av er på "Olycksfågeln", (som gick 1 januari respektive 2 januari på SVT)??
Jag tittade på sista delen igår, och den var väl ganska bra. Men jag förstår inte riktigt, varför mördade de så många personer?! Hämnades de på offren eller vad?
Någon som kanske kan svara? Sara Johansson? Mamma?
Belle
fredag 8 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
haha jag kan ju försöka svara.... fast grejen är att jag tycker det var lite konstigt med att dom valde ganska slumpmässiga offer... jag fatta bara som om det var tjejen (som jobba på båten) och ett annat offer som hade en koppling... dom andra fatta jag inte.... men jag ska läsa boken igen så ska du få bättre svar då:) men jag tyckte den var bra:) bättre än boken nästan.... inte riktigt men nästan.... men du ska få bättre svar när jag läst stenhuggaren och sen olycksfågeln igen:)
nu har jag kommit på hur det var:) det var ju så att på alla ställen som Lars och Hanna hade bott hade dom ju oxå mördat folk.... alla som dom mördade hade ju någongång kört rattfulla och kört ihjäl någon... när dom var barn blev ju den tanten som låste in dom i huset ihjälkörda av en som körde rattfull... dom hämnas alltså det genom att ha ihjäl folk som kört ihjäl andra... och dom gör det med en bilolycka där personen har alkohol i blodet, för att verkligen visa sin hämd... det är ju bara tjejen som hjälper till med båten som inte har haft ihjäl någon, men dom mördade ju hennes pappa när hon var liten och hon känner ju igen Lars från det.... Lars startar ju alltså ett rykte som gör att dom blir osams och sen mördar ju Lars henne oxå för att vara på "säkra" sidan.... förstår du bättre då?:)
Skicka en kommentar