Vad hände med min Auburn-trip?
Den verkar ha regnat bort.
Men jag tänker ta en promenad i alla fall, så jag trotsar regnet och ger mig ut. Men jag kommer nog inte bege mig så långt. En liten bit bara, för att se mig omkring :)
Gott Nytt År Sverige!
torsdag 31 december 2009
bra val
Nu ligger böckerna i skrivbordslådan, och med tanke på innehållet, tjockleken och typsnittet så var det nog bra att jag skippade Historieklassen :)
Nu regnar det ute, så jag väntar tills det slutar regna, sen ska jag nog gå neråt Auburn.
Nu regnar det ute, så jag väntar tills det slutar regna, sen ska jag nog gå neråt Auburn.
Waitlist
Sådär, nu har jag varit hos en syo.
Och hoppat av Historiekursen och står nu i kö till Archery och även dans. ?!
Så, på måndag så ska jag jaga platser.
Så på morgonen kl 8, (skit också jag hade ju tänkt att gå och kolla på biblioteket om de har engelskaböckerna och filosofiböckerna, men i så fall kanske jag ändå ska gå och köpa böckerna i bokhandlen...)
Men i alla fall, kl 8 på måndag, då ska jag gå till Archery-klassen och fråga om jag får börja där (även fast jag inte kommit in, jag står på väntlistan)
Sen så har jag kör, engelska, filosofi och sedan på eftermiddagen ska jag gå till dans-klassen och fråga om jag får komma in där.
Käre värld! Hur ska detta gå! :p
haha
Så nu kanske jag ändå ska gå upp till bokhandlen och köpa böckerna, aa, det gör jag. Men då måste jag springa.
See ya!
Och hoppat av Historiekursen och står nu i kö till Archery och även dans. ?!
Så, på måndag så ska jag jaga platser.
Så på morgonen kl 8, (skit också jag hade ju tänkt att gå och kolla på biblioteket om de har engelskaböckerna och filosofiböckerna, men i så fall kanske jag ändå ska gå och köpa böckerna i bokhandlen...)
Men i alla fall, kl 8 på måndag, då ska jag gå till Archery-klassen och fråga om jag får börja där (även fast jag inte kommit in, jag står på väntlistan)
Sen så har jag kör, engelska, filosofi och sedan på eftermiddagen ska jag gå till dans-klassen och fråga om jag får komma in där.
Käre värld! Hur ska detta gå! :p
haha
Så nu kanske jag ändå ska gå upp till bokhandlen och köpa böckerna, aa, det gör jag. Men då måste jag springa.
See ya!
Kurserna
Onsdag
9.00 satt alla internationella studenter i "datasalen" för att registrera sig för kurser.
Än en gång, jag är glad att jag inte är här för att "Transfer" till Universitet. Krångel, krångel, krångel!
Det är som att sätta ihop sitt egna gymnasieprogram. Om du t.ex. vill ta en Business Degree, så måste du läsa Business som Major här på College för att komma in/transfer till Universitet, där du sedan läser i två år. Men för att komma in på universitet så måste du ha läst vissa kurser. Eller inte bara en, två eller tre som det är i Sverige, utan du måste ha läst en "Major" där maasssa kuser ingår (6-24 mån på College)
Så det är som i Sverige, du måste ha vissa förkunskaper, så du måste veta vad du är intresserad av (sam, natur, ekonomi m.m.) Men, det är ditt ansvar att du läser kurserna, du sätter ihop ditt eget gymnasieprogram.
Utöver kurserna som du måste ha läst, så tas du in på betyg, men Volonteer räknas också. Så om du spelar i fotbollslaget, jobbar på Campus, sjunger i kör, eller ja, vad som helst så tar Universitetet hänsyn till det och du har lättare att komma in.
Andrea sitter i soffan i vardagsrummet just nu och försöker få ihop kurserna, hon har många, många fler kriterier på kurserna än vad jag har. Jag vill hitta en kurs med ett visst antal Credits, och som passar i schemat, och tillsist, eller kanske först, något jag tycker är kul. Men hon måste även hitta en kurs som ingår i hennes Major. (Som förövrigt heter Art, men har ingenting med bild att göra, vilket jag tycker är väldigt konstigt)
Men jag började med att leta efter PE-klasser, och hittade Volleyboll (ojdå, vad har jag gett mig in på, haha, men jag tycker ju det är kul så varför inte, och jag är lite bra i alla fall) sedan valde jag "Body Toning". Vid den här tidpunkten, när jag "satt på" 15 credits så valde jag bort franskan.
Jag står även på väntlistan på Archery, (bågskytte)
Utan Archery så har jag 15 credits, men du betalar samma pris för 18 credits som för 15 credits, så jag har spenderats senaste timmen till att leta efter en kurs som är på 3 credits, som har plats, som passar i mitt schema, och som är rolig.
Jag hittade en, en historiaklass (som egentligen är för HighSchoolCompletation) den behandlar USAs historia från Andra Världskriget till nutid.
Men då måste jag ta bort mig från väntlistan på Archery. Men vi får se vart det slutar, det kommer väl bli klart först på måndag, om ens då :)
Efter lunch så åkte vi till Walmart och Supermall.
Walmart är ett stort lågprisvaruhus, och där köpte vi städgrejer, städgrejer, och städgrejer, typ :)
sedan gick vi till Supermall (vi = 20 internationella studenter, och 10 st pre-volonteers, som också är internationella, men har pluggat på college minst en quarter) (De gamla studenterna är så snälla mot oss :)
Supermall är som Mariebergs Galleria, ett stort köpcenter.
Uppgiften där, var för mig; att hitta T-mobile och köpa ett simkort. Men vet ni hur dyrt det är eller!!
Sjuuukt dyrt. Det finns ett abonnemang som är 500 fria min, och gratis sms, och det kostar 39.99 $, och då tillkommer 20% i skatt, och en avgift, så summan per månad blir; 52 $
52 $! Vilket byter i svenska kronor, 373,75 kr.
Det kan inte stämma, men det gör det! Helt sjukt.
och vad betalar jag telia? Jo 120 kr, så ungefär17 $
:o
Så ja, alternativ 2 är kontantkort.
Där öppningsavgiften är 1 $ (per dag, inte per samtal) och minutpriset är 10 cent
Sms kostar 10 cent att sända, och 5 cent att ta emot.
Jag köpte inget. Jag kände att jag var tvungen att ta hem lappen som den trevliga säljaren skrev och uppskatta hur mycket jag kommer ringa. Men vem vet det? Ingen, och än så länge har jag ju inte behövt ringa. Men jag känner ju ingen här så.. Jag vet ju inte mina behov om två månader.
Men ett abonnemang för 370 kr per månad. Helt sjukt!
Eftermiddagen och kvällen har spenderats i köket, med en svamp i ena handen och ett starkt rengöringsmedel i andra (efter ett antal sprut så stack det lite i ögonen, och det luktar klor). Men nu kan vi använda köket.
Imorgon är det den sista dagen av år 2009
Just det, vi hade möte idag, vi fyra som bor här och en från CCA. (sätter upp regler för städning m.m) och för att bryta isen så fick vi presentera oss, och vi fick även hämta en personlig sak från vårt rum. Så jag går in på mitt rum och tittar runtomkring,
en sak som betyder något, och som representerar mig.
Datorn ligger på sängen, nallen lika så, det röda mjukis-hjärtat som Julia har gjort ligger på byrån brevid mobilen och böckerna och filmerna.
Först tänkte jag musik, men jag gillar att läsa också (men så mycket läser jag ju inte) och datorn kan jag ju inte ta, hur nördigt är inte det, visst min nalle är ändå min nalle, men nej... Men så fastnar jag vid min bibel.
Den har inte öppnats sen jag kom hit, och jag kan inte säga att jag läser mycket (hm, jag har visst kommit ut ur läsplanen....) men jag valde den ändå, den fick representera tron.
Jag kan skriva;
"Så nu ikväll ska jag ta upp bibeln och läsa lite", men, kommer jag göra det? Risken finns att jag inte gör det. Men okej, jag utmanar mig själv. Jag kanske inte behöver ta mig igenom gamla testamentet (alltså genom läsplanen), men jag kan väl i alla fall försöka att läsa Nya Testamentet.
Deal.
9.00 satt alla internationella studenter i "datasalen" för att registrera sig för kurser.
Än en gång, jag är glad att jag inte är här för att "Transfer" till Universitet. Krångel, krångel, krångel!
Det är som att sätta ihop sitt egna gymnasieprogram. Om du t.ex. vill ta en Business Degree, så måste du läsa Business som Major här på College för att komma in/transfer till Universitet, där du sedan läser i två år. Men för att komma in på universitet så måste du ha läst vissa kurser. Eller inte bara en, två eller tre som det är i Sverige, utan du måste ha läst en "Major" där maasssa kuser ingår (6-24 mån på College)
Så det är som i Sverige, du måste ha vissa förkunskaper, så du måste veta vad du är intresserad av (sam, natur, ekonomi m.m.) Men, det är ditt ansvar att du läser kurserna, du sätter ihop ditt eget gymnasieprogram.
Utöver kurserna som du måste ha läst, så tas du in på betyg, men Volonteer räknas också. Så om du spelar i fotbollslaget, jobbar på Campus, sjunger i kör, eller ja, vad som helst så tar Universitetet hänsyn till det och du har lättare att komma in.
Andrea sitter i soffan i vardagsrummet just nu och försöker få ihop kurserna, hon har många, många fler kriterier på kurserna än vad jag har. Jag vill hitta en kurs med ett visst antal Credits, och som passar i schemat, och tillsist, eller kanske först, något jag tycker är kul. Men hon måste även hitta en kurs som ingår i hennes Major. (Som förövrigt heter Art, men har ingenting med bild att göra, vilket jag tycker är väldigt konstigt)
Men jag började med att leta efter PE-klasser, och hittade Volleyboll (ojdå, vad har jag gett mig in på, haha, men jag tycker ju det är kul så varför inte, och jag är lite bra i alla fall) sedan valde jag "Body Toning". Vid den här tidpunkten, när jag "satt på" 15 credits så valde jag bort franskan.
Jag står även på väntlistan på Archery, (bågskytte)
Utan Archery så har jag 15 credits, men du betalar samma pris för 18 credits som för 15 credits, så jag har spenderats senaste timmen till att leta efter en kurs som är på 3 credits, som har plats, som passar i mitt schema, och som är rolig.
Jag hittade en, en historiaklass (som egentligen är för HighSchoolCompletation) den behandlar USAs historia från Andra Världskriget till nutid.
Men då måste jag ta bort mig från väntlistan på Archery. Men vi får se vart det slutar, det kommer väl bli klart först på måndag, om ens då :)
Efter lunch så åkte vi till Walmart och Supermall.
Walmart är ett stort lågprisvaruhus, och där köpte vi städgrejer, städgrejer, och städgrejer, typ :)
sedan gick vi till Supermall (vi = 20 internationella studenter, och 10 st pre-volonteers, som också är internationella, men har pluggat på college minst en quarter) (De gamla studenterna är så snälla mot oss :)
Supermall är som Mariebergs Galleria, ett stort köpcenter.
Uppgiften där, var för mig; att hitta T-mobile och köpa ett simkort. Men vet ni hur dyrt det är eller!!
Sjuuukt dyrt. Det finns ett abonnemang som är 500 fria min, och gratis sms, och det kostar 39.99 $, och då tillkommer 20% i skatt, och en avgift, så summan per månad blir; 52 $
52 $! Vilket byter i svenska kronor, 373,75 kr.
Det kan inte stämma, men det gör det! Helt sjukt.
och vad betalar jag telia? Jo 120 kr, så ungefär17 $
:o
Så ja, alternativ 2 är kontantkort.
Där öppningsavgiften är 1 $ (per dag, inte per samtal) och minutpriset är 10 cent
Sms kostar 10 cent att sända, och 5 cent att ta emot.
Jag köpte inget. Jag kände att jag var tvungen att ta hem lappen som den trevliga säljaren skrev och uppskatta hur mycket jag kommer ringa. Men vem vet det? Ingen, och än så länge har jag ju inte behövt ringa. Men jag känner ju ingen här så.. Jag vet ju inte mina behov om två månader.
Men ett abonnemang för 370 kr per månad. Helt sjukt!
Eftermiddagen och kvällen har spenderats i köket, med en svamp i ena handen och ett starkt rengöringsmedel i andra (efter ett antal sprut så stack det lite i ögonen, och det luktar klor). Men nu kan vi använda köket.
Imorgon är det den sista dagen av år 2009
Just det, vi hade möte idag, vi fyra som bor här och en från CCA. (sätter upp regler för städning m.m) och för att bryta isen så fick vi presentera oss, och vi fick även hämta en personlig sak från vårt rum. Så jag går in på mitt rum och tittar runtomkring,
en sak som betyder något, och som representerar mig.
Datorn ligger på sängen, nallen lika så, det röda mjukis-hjärtat som Julia har gjort ligger på byrån brevid mobilen och böckerna och filmerna.
Först tänkte jag musik, men jag gillar att läsa också (men så mycket läser jag ju inte) och datorn kan jag ju inte ta, hur nördigt är inte det, visst min nalle är ändå min nalle, men nej... Men så fastnar jag vid min bibel.
Den har inte öppnats sen jag kom hit, och jag kan inte säga att jag läser mycket (hm, jag har visst kommit ut ur läsplanen....) men jag valde den ändå, den fick representera tron.
Jag kan skriva;
"Så nu ikväll ska jag ta upp bibeln och läsa lite", men, kommer jag göra det? Risken finns att jag inte gör det. Men okej, jag utmanar mig själv. Jag kanske inte behöver ta mig igenom gamla testamentet (alltså genom läsplanen), men jag kan väl i alla fall försöka att läsa Nya Testamentet.
Deal.
onsdag 30 december 2009
Bilder
Våra små hus
Mataffär
En liten gångbana inne på skolområdetskog :)
Allrummet, lagom mysigt, eller hur ;) hihi
ByrånJulia, ser du ditt hjärta ? :)
My home, away from home
CCA's ordspråk
mitt rum
Andrea, Kohlan (Hanna)Pizzanight
Pizzanight
Pizzanight
Efter orientation-eftermiddagen, så gick vi tillbaka till lägenheten.
Vi lämnade dörren öppen, och jag öppnade även köksfönstret. Jag och Andrea utforskade tv-kanalerna. Och vet ni? Hon hade kolla på Grey's, bra va?! Superbra :)
Så vi satt i soffan, kyligt (pga den friska men väldoftande! luften utifrån :) och zappade genom kanalerna.
Men... ABC fínns inte, och det är den Grey's sänds på!
Ah.
Men vi får titta på det genom internet, Andrea vet hur man gör :)
Det börjar den 14 här :)
Ja, efter det gjorde vi rent vårt handfat/spegel utanför badrummet. Sedan gick vi till CCA-kontoret där det serverades pizza :) till alla CCA-are.
Jag ska ladda upp bilder snart. Efter att vi smakat fettiga, amerikansak pizza-slices och minglat med massa goa glada perosner så gick vi upp till idrottshallen och tittade på en period av Gators match mot Olympic, basket. Men vi förlorade, tror jag, vi tittade bara på period två.
Jag, Andra, Vincent och ... (ååh!! jag är så dålig på namn! ) ja en kille till.
Imorgon är det onsdag.
Belle
Vi lämnade dörren öppen, och jag öppnade även köksfönstret. Jag och Andrea utforskade tv-kanalerna. Och vet ni? Hon hade kolla på Grey's, bra va?! Superbra :)
Så vi satt i soffan, kyligt (pga den friska men väldoftande! luften utifrån :) och zappade genom kanalerna.
Men... ABC fínns inte, och det är den Grey's sänds på!
Ah.
Men vi får titta på det genom internet, Andrea vet hur man gör :)
Det börjar den 14 här :)
Ja, efter det gjorde vi rent vårt handfat/spegel utanför badrummet. Sedan gick vi till CCA-kontoret där det serverades pizza :) till alla CCA-are.
Jag ska ladda upp bilder snart. Efter att vi smakat fettiga, amerikansak pizza-slices och minglat med massa goa glada perosner så gick vi upp till idrottshallen och tittade på en period av Gators match mot Olympic, basket. Men vi förlorade, tror jag, vi tittade bara på period två.
Jag, Andra, Vincent och ... (ååh!! jag är så dålig på namn! ) ja en kille till.
Imorgon är det onsdag.
Belle
Flygresan
Tisdagen är över, och nu ska jag spendera lite tid framför datorn. Jag tänkte bland annat skriva om flygresan. Det kommer bli långt, så läs inte om du inte vill. Jag skriver inte bara för din skull ;) Jag skriver för min egen skull likväl. (Likväl, det var nog ett påhittat ord, men sött ändå)
SnowPatrol genom Spotif just nu.
Under flygresan, så började jag att skriva inlägget, så det kommer förmodligen skrivas som om jag satt på planet just nu :)
(Det här inlägget är skrivet i nutid, och dåtid, ta det som det är (om du mot förmodan orkar läsa vill säga) för det påbörjades på flyget och avslutades på rummet, två dygn senare)
- - -
Säg det till alla, jag är på väg.
Jag tillät mig inte att somna i bilen till Arlanda. Så fort jag nickade till så ruskade jag lite på huvudet, sjöng med i en strof av sången som spelades på radion, eller tvingade mig själv att titta ut på stjärnhimlen och den gnistrande snön.
Det var kallt när jag och mitt avvinkningssällskap klev av vid terminal 5. Jag skakade av kyla, nervositet och sömnbrist. Tårar, kramar och pussar på kinden, och sen lämnade jag Mamma, Pappa och Julia vid den första passkontrollen. (och den enda på Arlanda, tror jag)
Jag ska citera ett sms som jag skickade till Mamma när jag kommit förbi passkontrollen och taxfreen och var på väg mot Gate 6A:
"Nu är jag inne. Letar efter gaten. Hinner inte köpa dricka. Är kissnödig och torr om läpparna. Men glad ändå :)"
Det var lite stressigt att hitta, plus att jag var jätte-törstig, och kände att jag verkligen behövde fylla på med vätska (och socker) för darrig var jag fortfarande, och huvudet var inte lika "klart" som vanligt. Men jag hann fram till gaten i tid, och jag förstod vad de sa (svenska och engelska) Det var tungt att lämna Mamma, Pappa och Julia i kön till passkontrollen, men sedan gick det bra. Jag kunde liksom inte göra annat :)
När man går på planet så går man genom en korridor mellan plan och flygplats, där inne stannade jag vid ett fönster och tittade ut på snön, på Sverige, och sjöng tyst för mig själv:
"Säg det till alla, jag är på väg...."
Att flyga är häftigt. När planet lyfter, ja det är helt otroligt. Brevid mig satt en ung kille, kanske 25 år, en macho-kille, muskulös, respektingivande. Och jag märker att han är nervös, ena stunden håller han händerna knäppta i knät för att sedan lägga en hand på varje knä, och han vrider på sig nervöst.
Då blir jag stolt. Modig, och glad. Jag är minsann tuffare än en vuxen matcho-kille! ha ha! :) Det här kommer jag klara av! :)
Och, starten. Det är en häftig stund. När planet accelererar trycks du bakåt i sätet, sedan känner du att nosen av planet lyfter från marken, sedan när hela planet lyfter så känns det som att du dras ner. (Det kanske beror på att normalkraften från marken försvinner, men trots det så påverkar "samma" tyngdkraft på planet) Men efter den korta sekunden av fall så lyfter du, och flyger uppåt.
Inte heller under den här resan "fick" jag sova. Däremot fick jag en liten macka, och så fick jag lyssna till ljudbok. Det var lite problem med dimma i Frankfurt, så vi blev hängande i luften innan vi fick landa. Mitt nästa plan, Flight LH490 till Seattle skulle lyfta 10.15
Vi landade strax före 09.00, så ja det var liite stressigt där..! Men det finns inte så mycket jag kan göra just då, bara vänta på att dörrarna ska öppnas, och på att passagerarna ska röra på sig. Vi var tvugna att åka buss till huvudterminalen, så därför spelade det tydligen ingen roll om du var först eller sist ut ur planet, utan du var tvungen att vänta på att alla skulle komma ut och ta en plats på bussen.
När bussen tillslut har hittat ett ställe där den kan släppa av oss, då ligger det i mina händer.
Hur snabbt jag tittar på skyltarna, och hur snabbt jag tar mig till gaten.
Att leta rätt på en gate är spännande, det är som en uppgift som du måste lösa. Du ska hitta rätt, på egen hand.
Stress blandat med målmedveten spänning.
Jag hittade rätt, eller ja, jag hittade en väg till stället jag skulle till, men så säger den röda-kostym-klädda mannen;
- Nej, om du ska till USA, då måste du gå genom passkontrollen.
Skiiit. Så jag springer tillbaka till passkontrollen som jag nyligen passerat, (eftersom skyltarna till A-gaterna pekade förbi passkontrollerna) Jag chansar och ställer mig i en kö där det står "Crew".
"Äh" tänker jag, de där ser inte ut som Crew och den här kön är kortare! Jag chansar.
Och jag släpps igenom.
Alltså grejen var att skyltarna sa att du skulle passera genom passkontrollen om du skulle till B-gaterna, eller C-gaterna. Och skylten som pekade mot A-gaterna gick förbi passkontrollen.
På grund av det här så finns det ingen, absolut ingen skylt med ett A på. Och jag har kort tid på mig, och är stressad och varm efter löpturen.
C åt vänster, B åt höger, men var är A?!
Finns det någon som jobbar? Ingenstans.
Info-disk? Nej..?!
Då fick jag lite panik, men ta ett djupt andetag och leta vidare. Och sedan ser jag ett A, men där står det Transfer, Vaddå transfer? Jag ska ju departurera ;) (svengelska)
Men det är det enda A jag ser, så då var det dags att börja springa igen. Vad var klockan då?
Jag minns inte riktigt, men typ 9.30 tror jag. Och det var då boardingen skulle starta. Dessutom; på tavlorna (som visar vilken flight som avgår från vilken gate) har små gröna pluppar börjat blinka.
Sen kommer jag fram till ett litet tåg! Jag bara hoppades att det var rätt. Skyltarna indikerade om att jag var rätt, men jag visst ju inte säkert. Nu hade jag ju verkligen bara en chans. Om jag gick fel, då skulle jag inte hinna. För vem vet hur många kontroller som finns mellan mig och gaten? Och gate A63 kan ju vara 1 km bortom A40. typ.
Så jag hade en enda chans.
Men det var rätt.
Från tåget sprang jag till nästa kontroll. Amerikakontrollen.
- Am I at the right place?
- No. svarar kontrollanten mig, men jag ser på honom att han är en sån där lurig typ som vill driva lite med unga, vilsna tjejer.
- Eh, I'm just kidding, ofcourse you're at the right place!
säger han, och ger mig ett uppmuntrande, men lurigt leende.
Han ställer ett par rutinfrågor, t.ex. första adressen i USA, och vad jag ska göra. Så där står jag återigen, varm efter att ha sprungit, kort om tid, med en lång!! kö framför mig.
Kön ledde fram till säkerhetskontrollen för alla USA-flighter (så det var flera stycken) och bortom, fanns gaterna.
Så jag måste ta av mig ryggsäcken, ta upp mappen, visa honom den krångliga amerikanska adressen.
Godkänd även här, Men sedan fick jag stå i kö, igen. Men kan man göra något för att skynda på en kö? Nej, förutom att tränga sig lite grann (t.ex. så trängde jag mig före ett franskt par ;) Så det är bara att stå och bida tiden.
Och ibland är det tur att man är ensam, och inte i ett sällskap av fem personer. (hur lätt är det att tränga sig framför ett franskt par då?? ;) Och allt tar längre tid om man är fler.
Jag tror att klockan var ungefär 09.48 nör jag kom igenom kontrollen (väsk-röntgen, och för mig själv, metalldetektor ;)
Så upp i taket med blicken,
A63, hoppas att det inte är en alltför lång löptur. Skit, det börjar på A57,
springa, springa, springa, värme, gungande väskor och nödig blåsa. Kul! :)
Fast lite faktiskt. Jag tar mig längre och längre fram, stress blandat med målveten spänning.
De hade börjat boarda när jag kom fram, hinner jag gå på toa? Nej, det måste ju finnas på planet, vi ska ju flyga i typ 11 timmar...
Så nu sitter jag på planet, och brevid mig sitter Abel. Han är skön, han kommer från Libyen, men bor i Seattle. (eller utanför) Han började prata med mig direkt, han frågade om jag kom från England, vad jag skulle göra, han gav mig lite tips om College och vi pratade om väder i Seattle och Sverige och Libyen. Han berättade även att vi inte kommer flyga fågelvägen, utan mer nordligt. Vi flyger norr om Island, över Grönland och genom Canada, och sedan Seattle. Det var lite spännande tyckte jag, jag undrar om det är för att man inte ska flyga över Atlanten, eller om det kanske är för att jorden roterar...
10 timmar och 45 minuter, ska fördrivas, i ett flygplanssäte.
Aldrig har jag brett en macka så långsamt, och aldrig har jag skurit en brieost så ordentligt.
Fördiva tiden, med flygplansmat :)
Klockan 17.25, svensk tid, såg jag solen gå upp över molnen i Canada.
Abel sa då, att det här var väl konstigt, vi flyger västerut, men solen går ju upp i öster!?! Det vi gör är att vi flyger ikapp solen.
Vackert, och coolt.
Jag hade oroat mig lite för bytet i Frankfurt, men sedan trodde jag att det var lugnt. Bara jag satt på planet mot Seattle skulle allt ordna sig, och jag skulle inte ha någon anledning att oroa mig. För när jag kommer till flygplatsen, då skulle jag hämtas upp.
Men ju närmare jag kom, dessto mindre ville jag vara framme. Dels för att jag var trött och ville sova, vila, och det visste jag att jag inte skulle få göra när jag väl kom fram. Då var det dags att hämta väskorna, hitta fram och ja, allt. Men också på grund av att jag inte visste hur det skulle sluta. Var, när, vem? Hur?
Ju närmare jag kom, dessto längre ville jag flyga.
Men det gick bra, efter massa kontroller (som visumkontroll, kontroll av handbagage osv) så hittade jag mina väskor, och jag hittade GreenRiverCommunityCollege-bordet och många snälla personer.
Vi åkte bil till skolan, som ligger i Auburn, en liten stad utanför Seattle. Naturen var fantastisk.
Barrträd, och lite bergigt. (Till och med Granarna känns större här) Och långt borta, såg vi ett stort, snöbeklätt berg. Vanligtvis brukar man inte se det, men nu när solen var framme så såg man det.
tisdag 29 december 2009
Fordriva tiden, i LC
Lunch.
En halvtimme kvar tills nasta sak borjar. Da ska vi fa massa information. Jag ar valdigt trott, men jag har snott Andreas dator, och bloggar. Hhaha jag vet inte varfor. Vadret har ar kyligt, uppskattningsvis ar det nagra minus, men den kanns kallare. Men jag ar van, jag njuter av solen. Det ar vacker, ni ska fa se bilder snart.
Helt onodigt inlagg, men jag vill fordriva tiden lite. Just nu sitter jag i LC vid ett langbord med en gron duk. Vi har precis atit hamburgare, men hemmagjorda, sa inte sa fettigt ;)
Jag ar registrerad for Filosofi, franska, engelska, kor. Men jag tror att jag hoppar franskan och hittar nat annat, om det finns plats pa nan annan.
LC, star for Lincon Student Center.
bara sa ni vet.
Det hors att jag ar trott va?
Men Sang
Sang = Bra pa mongoliska.
Just say Yes
Vaken. I natt har jag inte sovit så bra.
Men trots det, så är jag pigg klockan 5.00 (tillräckligt pigg för att göra en macka och sätta mig i sängen med datorn i knät i alla fall ;)
SnowPatrol genom Spotify
De mörka morgontimmarna har spenderats sittande på sängen, invirad i en filt. Msn, blogg (ett långt inlägg om resan väntas ;) mail, skype - med Pappa och Jonte, och ett försök att få lite bättre ordning. Återigen har saker flyttats om :) Jag har beslutat att jag ska förvara torrvarorna här inne i mitt rum.
och en ny inköpslista har påbörjats, vi ska åka till Walmart imorgon igen.
Duschdraperi, hink, propp?, toalettborste
Att samsas med tre andra, en utmaning,
tacksam för eget rum :)
Men det funkar :) och morgonens humör är glatt. Eller jag är trött, så jag är inte överdrivet glad, men trots allt glad. Om en halvtimme är det frukost på skolan, sedan, ID cards, Campus Tour, Lunch, Living in the USA (culture & area info), och massa, massa mer information :)
Igår träffade jag en svensk kille, han heter Vincent, och är skåning, så det tog ett tag innan jag förstod att han pratade svenska ;)
Tisdag.
Men trots det, så är jag pigg klockan 5.00 (tillräckligt pigg för att göra en macka och sätta mig i sängen med datorn i knät i alla fall ;)
SnowPatrol genom Spotify
De mörka morgontimmarna har spenderats sittande på sängen, invirad i en filt. Msn, blogg (ett långt inlägg om resan väntas ;) mail, skype - med Pappa och Jonte, och ett försök att få lite bättre ordning. Återigen har saker flyttats om :) Jag har beslutat att jag ska förvara torrvarorna här inne i mitt rum.
och en ny inköpslista har påbörjats, vi ska åka till Walmart imorgon igen.
Duschdraperi, hink, propp?, toalettborste
Att samsas med tre andra, en utmaning,
tacksam för eget rum :)
Men det funkar :) och morgonens humör är glatt. Eller jag är trött, så jag är inte överdrivet glad, men trots allt glad. Om en halvtimme är det frukost på skolan, sedan, ID cards, Campus Tour, Lunch, Living in the USA (culture & area info), och massa, massa mer information :)
Igår träffade jag en svensk kille, han heter Vincent, och är skåning, så det tog ett tag innan jag förstod att han pratade svenska ;)
Tisdag.
Morgonpasset
Bankärenden check.
I högtalaren: Morgonpasset
snart börjar ett nytt år.
07-nyheterna berättar att det ska bli svårare att flyga till USA. Säkerhetsrutinerna hit var, ja, överkomligt, men många. En ny grej (som gällde när jag flög): Under den sista timmen innan landning måste du sitta i din stol, fastspänd, utan väska/filt/tröja i ditt knä.
Men tydligen behöver de så här många säkerhetsrutiner. Det skedde ju ett bombattentat den 25.
Jag hittade inte varmvattnet :)
I högtalaren: Morgonpasset
snart börjar ett nytt år.
07-nyheterna berättar att det ska bli svårare att flyga till USA. Säkerhetsrutinerna hit var, ja, överkomligt, men många. En ny grej (som gällde när jag flög): Under den sista timmen innan landning måste du sitta i din stol, fastspänd, utan väska/filt/tröja i ditt knä.
Men tydligen behöver de så här många säkerhetsrutiner. Det skedde ju ett bombattentat den 25.
Jag hittade inte varmvattnet :)
Måndagkväll
Sådär.
Hemkommen. Nyduschad. Uppackat.
(Eller ja, uppackat, knappast, men jag har i alla fall flyttat runt saker) (en parentes till; "i alla fall" är ett uttryck jag använder rättså ofta, och idag har jag ett par gånger inte hittat det engelska uttrycket... Bara lite info. Annars är engelskan inga problem, lite mindre svenska idag, tackvare sömnen tror jag. Men jag tror att jag säger saker fel. Ni vet grammatik, små ord t.ex. of, which, do. Menmen, det gör väl inte så mycket :)
På tal om svengelska, igår, när vi åkte hem från Walmart så hade jag ett litet samtal med busschauffören. Vi var ganska många som åkte buss, så han blev lite nyfiken, och någon av "faddrarna" berättade för honom att vi var Internationella Studenter från GRCC. Han frågade mig vart jag kom ifrån, och jag berättade att jag kommer från Sverige. Och sen frågade han en massa om Sverige, och Skandinavien, t.ex. om alla var blonda, hur vädret är, men han frågade inte bara, han pratade på ganska mycket själv, han berättade t.ex. att amerikaner har svårt att skilja på Norge, Sverige, Finland och att SAAB ska läggas ner m.m.
Men i alla fall, när jag satt där på bussen, trött och pratar med en busschaufför, då kommer jag på hur sjukt det måste låta. Jag är för trött för att säga allt rätt. Så troligen hoppar många grammatikgrodorut, och accenten, inte orkar jag tänka på uttalet heller. haha. Att prata engelska med en busschaufför i Auburn, i en buss fylld med människor.
Det var inte Supermall vi åkte till, utan FoodMarket. Foodmarket var en vanlig matbutik, tydligen ganska dyr, men ja, det lär vi oss sen kanske. Vet ni vad jag kommer sakna. Ost.
Vi fick skjuts av faddrarna, och åh, ni skulle sett bilen. Nu vet jag hur det är att åka en modern sportbil. Gah. Accelerationen, mjukheten när den kör, ljudet.
(Nu är det snart morgon i Sverige, just det, jag har bytt tid här på bloggen, till Pacific, så nu när jag skriver är klockan 20.19 här. Eller rättare sagt 8.19 pm)
Vill ni höra lite klagomål? :) Inte? Hoppa då över detta stycke.
Intrycket av CCA, CampusCornerApartments, är okej. När vi först klev in genom dörren stank det matos, jag gillar inte när det luktar mat. Så första minuset. Det stinker fortfarande matos, det finns fläkt, vi har vädrat, men jag tror att det beror på, eller jag vet inte vad det beror på. Och jag tror att jag får lära mig att leva med det. Jag själv kommer stinka matos. Blä! :)
Köket är bra, men ofräscht just nu. Vi behöver städa! Jag har inte använt köket än. Och innan jag gör det så vill jag städa. Om man lägger handen på bänken är det klippigt, det är fettstänk över spishällen, på micron, och fläkten. Diskhon verkar okej, vad jag har sett. Kyl och frys likaså. Skåpen hoppas jag är okej. Jag har inte tittat än. Så både jag och Andrea har sagt att, innan vi använder köket så ska vi städa det. Ordentligt.
Badrummet, helt okej. Förutom duschdrapperiet som vi måste byta, det är inte alls fräscht. Duschen, eller badkaret, var väl helt okej att använda. Men jag saknar min duschkabin med en sån här slang. Här har jag bara vatten från taket. Och det där med temperaturen på vattnet, det tar nog några duschar tills jag får in tekniken ;)
Ingen värme i badrummet, men ljus, nu. Lampan fungerade inte när vi kom igår, så vårt badrum var mörkt igår och imorse. Lampan krånglar fortfarande, men om du blippar strömbrytaren upp och ner, upp och ner, upp och ner några gånger så börjar den lysa. Men som tur är så har vi ett stort handfat, med bra speglar och lampor utanför. Så jag kunde borsta tänderna, ta bort sminket i ljus igår. Dock i iiiskaallt vatten, men precis nyss så fick jag varmt vatten ur kranen (så jag hoppas att jag lyckas få det senare också ;) Men usch, det är inte alls fräscht under handfatet, hårstrån, klippigt, en gammal bok, så där behöver det också torkas ut....
Lite klagomål, men det är inte så att jag lider mycket av dessa problem. De går att lösa och/eller går att leva med.
Men det finns positiva saker :) Personalen och alla involverade i CCA är väldigt måna om att vi ska ha det bra. De är vänliga, välkomnande, glada. Dessutom så finns faddrarna, de är sociala och vet mycket, så det är ju bara att fråga :)
och ytterligare, de andra nya studenterna. Andrea tillexempel. Hon och jag hämtades samtidigt från flygplatsen, och hamnade i samma hus. Hon är snäll. Hon tänker "Transfer to University of Washington", vilket betyder minst fyra år här i USA, och troligen 2 år på GRCC. Hon vet inte när hon åker hem till Tyskland, hon har lämnat allt för så många år! Modigt.
En annan modig tjej, Hanna, eller Kohaln, hon kommer från Mongoliet och är en av Faddrarna. Hon har en quarter kvar, och har varit här i ett och ett halv år (när hon läst klart) Och under den här tiden har hon inte varit i Mongoliet. I januari så fyller hon 2o år, vilket betyder att hon flyttade hit när hon var i samma ålder som jag. Tänk att veta att man inte ska åka hem. Eller i alla fall inte veta när. Modigt. Ofattbart, men tydligen, överkomligt.
Jag broderar ut texten så mycket. Jag bara babblar på. Vart var jag? Det positiva med CCA, ja, vad mer? Närhet till Campus. Aktiviteter. Imorgon ska vi ha Pizzanight.
Men okej, vart var jag någonstans när jag var tvungen att gå till bussen? Jo, testet. Hm, det är inget mer jag ska säga om det. Efter testet fick vi lunch. och efter lunchen var det information, information och åter information. Mest om kurser, och skolsystem. Och som sagt, jag är glad att jag inte är här för att Transfer till ett universitet. Jag behöver inte bry mig, bara kontrollera så att jag läser 12 eller 15 credits.
Nu ska jag fixa lite med pengar, bankärenden och så. Roligt va? hm, mycket.
Att ta en dag i taget.
Hemkommen. Nyduschad. Uppackat.
(Eller ja, uppackat, knappast, men jag har i alla fall flyttat runt saker) (en parentes till; "i alla fall" är ett uttryck jag använder rättså ofta, och idag har jag ett par gånger inte hittat det engelska uttrycket... Bara lite info. Annars är engelskan inga problem, lite mindre svenska idag, tackvare sömnen tror jag. Men jag tror att jag säger saker fel. Ni vet grammatik, små ord t.ex. of, which, do. Menmen, det gör väl inte så mycket :)
På tal om svengelska, igår, när vi åkte hem från Walmart så hade jag ett litet samtal med busschauffören. Vi var ganska många som åkte buss, så han blev lite nyfiken, och någon av "faddrarna" berättade för honom att vi var Internationella Studenter från GRCC. Han frågade mig vart jag kom ifrån, och jag berättade att jag kommer från Sverige. Och sen frågade han en massa om Sverige, och Skandinavien, t.ex. om alla var blonda, hur vädret är, men han frågade inte bara, han pratade på ganska mycket själv, han berättade t.ex. att amerikaner har svårt att skilja på Norge, Sverige, Finland och att SAAB ska läggas ner m.m.
Men i alla fall, när jag satt där på bussen, trött och pratar med en busschaufför, då kommer jag på hur sjukt det måste låta. Jag är för trött för att säga allt rätt. Så troligen hoppar många grammatikgrodorut, och accenten, inte orkar jag tänka på uttalet heller. haha. Att prata engelska med en busschaufför i Auburn, i en buss fylld med människor.
Det var inte Supermall vi åkte till, utan FoodMarket. Foodmarket var en vanlig matbutik, tydligen ganska dyr, men ja, det lär vi oss sen kanske. Vet ni vad jag kommer sakna. Ost.
Vi fick skjuts av faddrarna, och åh, ni skulle sett bilen. Nu vet jag hur det är att åka en modern sportbil. Gah. Accelerationen, mjukheten när den kör, ljudet.
(Nu är det snart morgon i Sverige, just det, jag har bytt tid här på bloggen, till Pacific, så nu när jag skriver är klockan 20.19 här. Eller rättare sagt 8.19 pm)
Vill ni höra lite klagomål? :) Inte? Hoppa då över detta stycke.
Intrycket av CCA, CampusCornerApartments, är okej. När vi först klev in genom dörren stank det matos, jag gillar inte när det luktar mat. Så första minuset. Det stinker fortfarande matos, det finns fläkt, vi har vädrat, men jag tror att det beror på, eller jag vet inte vad det beror på. Och jag tror att jag får lära mig att leva med det. Jag själv kommer stinka matos. Blä! :)
Köket är bra, men ofräscht just nu. Vi behöver städa! Jag har inte använt köket än. Och innan jag gör det så vill jag städa. Om man lägger handen på bänken är det klippigt, det är fettstänk över spishällen, på micron, och fläkten. Diskhon verkar okej, vad jag har sett. Kyl och frys likaså. Skåpen hoppas jag är okej. Jag har inte tittat än. Så både jag och Andrea har sagt att, innan vi använder köket så ska vi städa det. Ordentligt.
Badrummet, helt okej. Förutom duschdrapperiet som vi måste byta, det är inte alls fräscht. Duschen, eller badkaret, var väl helt okej att använda. Men jag saknar min duschkabin med en sån här slang. Här har jag bara vatten från taket. Och det där med temperaturen på vattnet, det tar nog några duschar tills jag får in tekniken ;)
Ingen värme i badrummet, men ljus, nu. Lampan fungerade inte när vi kom igår, så vårt badrum var mörkt igår och imorse. Lampan krånglar fortfarande, men om du blippar strömbrytaren upp och ner, upp och ner, upp och ner några gånger så börjar den lysa. Men som tur är så har vi ett stort handfat, med bra speglar och lampor utanför. Så jag kunde borsta tänderna, ta bort sminket i ljus igår. Dock i iiiskaallt vatten, men precis nyss så fick jag varmt vatten ur kranen (så jag hoppas att jag lyckas få det senare också ;) Men usch, det är inte alls fräscht under handfatet, hårstrån, klippigt, en gammal bok, så där behöver det också torkas ut....
Lite klagomål, men det är inte så att jag lider mycket av dessa problem. De går att lösa och/eller går att leva med.
Men det finns positiva saker :) Personalen och alla involverade i CCA är väldigt måna om att vi ska ha det bra. De är vänliga, välkomnande, glada. Dessutom så finns faddrarna, de är sociala och vet mycket, så det är ju bara att fråga :)
och ytterligare, de andra nya studenterna. Andrea tillexempel. Hon och jag hämtades samtidigt från flygplatsen, och hamnade i samma hus. Hon är snäll. Hon tänker "Transfer to University of Washington", vilket betyder minst fyra år här i USA, och troligen 2 år på GRCC. Hon vet inte när hon åker hem till Tyskland, hon har lämnat allt för så många år! Modigt.
En annan modig tjej, Hanna, eller Kohaln, hon kommer från Mongoliet och är en av Faddrarna. Hon har en quarter kvar, och har varit här i ett och ett halv år (när hon läst klart) Och under den här tiden har hon inte varit i Mongoliet. I januari så fyller hon 2o år, vilket betyder att hon flyttade hit när hon var i samma ålder som jag. Tänk att veta att man inte ska åka hem. Eller i alla fall inte veta när. Modigt. Ofattbart, men tydligen, överkomligt.
Jag broderar ut texten så mycket. Jag bara babblar på. Vart var jag? Det positiva med CCA, ja, vad mer? Närhet till Campus. Aktiviteter. Imorgon ska vi ha Pizzanight.
Men okej, vart var jag någonstans när jag var tvungen att gå till bussen? Jo, testet. Hm, det är inget mer jag ska säga om det. Efter testet fick vi lunch. och efter lunchen var det information, information och åter information. Mest om kurser, och skolsystem. Och som sagt, jag är glad att jag inte är här för att Transfer till ett universitet. Jag behöver inte bry mig, bara kontrollera så att jag läser 12 eller 15 credits.
Nu ska jag fixa lite med pengar, bankärenden och så. Roligt va? hm, mycket.
Att ta en dag i taget.
Måndag
Jag känner ett behov av att blogga.
Ett sätt att skriva av mig? Ett sätt att behålla kontakten med er i Sverige? Ett sätt att förstå?
Jag vet inte. Men det är ett faktum.
Men. Jag kan inte, orkar inte, hinner inte skriva något bra.
- - -
Vilken dag!
Först så bjöds vi på frukost. (Jag och Andrea hittade tillslut (efter en rundvandring runt Campus) Eller frukost, fika får jag nog kalla det. Men jag hade inte förväntat mig något annat.
Beagelsbröd och CreamCheese, med smak. Hallon, Valnöts-Honung, orginal och en annan smak som jag inte kommer ihåg.
Någon slags paj? Tänk er McDonaldspajen, med sylt som fyllning.
Frukt.
Kaffe och Juice.
Sedan. Test. Läs, Skriv och Matte. Det gick bra, jag klarade alla delar och behöver inte gå några förberedande kurser. (Och det där med kurserna, haha, det är spännande, jag är glad att jag bara är här en termin, för det där med Transfer, (gå vidare till Universitet) Det är krångligt! Det kan jag lova. Men det behöver jag inte bry mig om. Som tur är)
Men ja, som sagt, jag hinner inte. Så nu publicerar jag utkastet, så får ni läsa mer sedan.
Idag går studieresan till hm vad var det nu igen, Supermall, jag tror att det är mataffär? Men ja, det får vi snart se.
Så nu ska jag hitta 5 quarters till bussen och mina nycklar, och inköpslistan.
Belle
Ett sätt att skriva av mig? Ett sätt att behålla kontakten med er i Sverige? Ett sätt att förstå?
Jag vet inte. Men det är ett faktum.
Men. Jag kan inte, orkar inte, hinner inte skriva något bra.
- - -
Vilken dag!
Först så bjöds vi på frukost. (Jag och Andrea hittade tillslut (efter en rundvandring runt Campus) Eller frukost, fika får jag nog kalla det. Men jag hade inte förväntat mig något annat.
Beagelsbröd och CreamCheese, med smak. Hallon, Valnöts-Honung, orginal och en annan smak som jag inte kommer ihåg.
Någon slags paj? Tänk er McDonaldspajen, med sylt som fyllning.
Frukt.
Kaffe och Juice.
Sedan. Test. Läs, Skriv och Matte. Det gick bra, jag klarade alla delar och behöver inte gå några förberedande kurser. (Och det där med kurserna, haha, det är spännande, jag är glad att jag bara är här en termin, för det där med Transfer, (gå vidare till Universitet) Det är krångligt! Det kan jag lova. Men det behöver jag inte bry mig om. Som tur är)
Men ja, som sagt, jag hinner inte. Så nu publicerar jag utkastet, så får ni läsa mer sedan.
Idag går studieresan till hm vad var det nu igen, Supermall, jag tror att det är mataffär? Men ja, det får vi snart se.
Så nu ska jag hitta 5 quarters till bussen och mina nycklar, och inköpslistan.
Belle
måndag 28 december 2009
Reporting from the U.S
"Säg det till alla jag är på väg,
det finns ju så mycket att se"
Första blicken utöver nordvästra USA var vacker.
Snöbeklädda toppar, i tusenfalt.
Jag har aldrig sett så mycket berg. Det var så vackert.
Seattle var exotiskt. Annorlunda.
Lite som att resa tillbaka till 50-tal.
Skyltar och affärer var som tagna ur Grease. Men det är ju första intrycket, från en bil.
Och nu sitter jag i mitt rum, och är överlycklig att jag hittade internet :) Det gjorde min eftermiddag!
Fast det är ingen inne, för alla sover. Men jag når er på det här sättet, och så ska jag maila Mamma och Pappa :)
Klockan är 02.02, svensk tid. 17.02 Auburn-tid. (För 24 timmar sedan lämnade jag Örebro)
Jag har väl sovitsammanlagt max tre timmar på hmm... 40 timmar eller nåt.
Huvudet snurrar, eller rättare sagt hoppar "upp och ner" ibland. Men jag ska vara uppe ett tag till.
Om fyrtio minuter ska vi ut på studieresa. Studien är ; hur man reser med bussen till Auburn Walmart.
Nackdelen är att min engelska inte är den bästa när jag är övertrött. Jag orkar liksom inte tänka, jag bara spottar ut det som kommer. Och en annan sak, jag glömmer att Andrea inte förstår svenska. Jag spottar ut lite svenska ibland också, när jag bara pratar med henne. Hon är från Tyskland, så det kanske är därför att jag tror att hon ska förstå. Hon är inte asiat, och inte amerikan, så varför skulle hon inte förstå svenska? ;)
Tröttheten gör sig påmind, men jag ska försöka att hålla mig till Andrea och de andra när vi åker på studieresan.
Jag är här.
Jag klarade det.
Nu ska jag bara klara av att leva här också. Woaw.
Dags att "skriva" en inköpslista.
Ett täcke! Rummet är kallt, och jag har bara två tunna små filtar :)
det finns ju så mycket att se"
Första blicken utöver nordvästra USA var vacker.
Snöbeklädda toppar, i tusenfalt.
Jag har aldrig sett så mycket berg. Det var så vackert.
Seattle var exotiskt. Annorlunda.
Lite som att resa tillbaka till 50-tal.
Skyltar och affärer var som tagna ur Grease. Men det är ju första intrycket, från en bil.
Och nu sitter jag i mitt rum, och är överlycklig att jag hittade internet :) Det gjorde min eftermiddag!
Fast det är ingen inne, för alla sover. Men jag når er på det här sättet, och så ska jag maila Mamma och Pappa :)
Klockan är 02.02, svensk tid. 17.02 Auburn-tid. (För 24 timmar sedan lämnade jag Örebro)
Jag har väl sovitsammanlagt max tre timmar på hmm... 40 timmar eller nåt.
Huvudet snurrar, eller rättare sagt hoppar "upp och ner" ibland. Men jag ska vara uppe ett tag till.
Om fyrtio minuter ska vi ut på studieresa. Studien är ; hur man reser med bussen till Auburn Walmart.
Nackdelen är att min engelska inte är den bästa när jag är övertrött. Jag orkar liksom inte tänka, jag bara spottar ut det som kommer. Och en annan sak, jag glömmer att Andrea inte förstår svenska. Jag spottar ut lite svenska ibland också, när jag bara pratar med henne. Hon är från Tyskland, så det kanske är därför att jag tror att hon ska förstå. Hon är inte asiat, och inte amerikan, så varför skulle hon inte förstå svenska? ;)
Tröttheten gör sig påmind, men jag ska försöka att hålla mig till Andrea och de andra när vi åker på studieresan.
Jag är här.
Jag klarade det.
Nu ska jag bara klara av att leva här också. Woaw.
Dags att "skriva" en inköpslista.
Ett täcke! Rummet är kallt, och jag har bara två tunna små filtar :)
lördag 26 december 2009
Säg det till alla, jag är på väg
Ojoj, just nu är känslan:
spänd förväntan
1 timme kvar till avresa
Ni skulle sett mig tidigare idag.
Nära gråten, darrande händer, "förlamning" (nej, inte så illa, jag satt och tittade på Shrek den tredje, fast jag tittade inte på det jag tittade på)
inte allt det där på samma gång :) Vid olika tillfällen, men ändå. Reaktioner. Motstånd.
Jag sväljer, jag känner hur mina armar darrar, men jag drar på mungiporna.
Mitt handbagage vägde 10 kg, och då låg inte datorn i väskan. Vilket betyder; mer än 2 kg för mycket i handbagage. Jaha, tänkte jag och tog ut allt jag hade i väskorna. (Dataväska och handväska)
Den här ordningen åkte grejerna bort från handbagaget:
Cardigan och två tröjor (jag har packat ett extra ombyte i handbagaget, ifall min resväska med alla mina kläder skulle försvinna, Gud Förbjude)
Pennskrin
Extra-boken (var realistisk Isabelle, du kmr inte ens läsa en bok) och kalendern
Mapp med skolpapper
Mapp med lite mindre viktiga papper
och sen blev det lite svårare,
godis, bibel
bibel eller godis
Vad väljer man, jag som tänkt att läsa ikapp i Bibeln....
Men, godis? Det kan jag ju inte lämna hemma.
Men bibeln fick packas ner i resväskan, och godiset är kvar.
Förhoppningsvis är vågen snäll mot mig på Arlanda, annars har jag en reservplan; (godis i fickorna eller i mössan som SaraNils och Alex föreslog ;)
Idag tittade jag på en helt underbar film, Björnbröder.
Jag skulle kunna citera Rihannas låt, Russian Roulette;
"Take a breath, take it deep ....
No time to think, my turn to go ....
And I’m terrified but I’m not leaving
Know that I must must pass this test
So just pull the trigger"
men istället är det den här jag skriver, precis innan jag stänger ner min (tunga!) dator här hemma i Örebro.
"Säg det till alla, jag är på väg
Det finns ju så mycket att se
Blå himmel däruppe
Jag är på väg
Bästa platsen är där jag just e'...
Säg det till alla, Jag är på väg
Och jag älskar varje steg jag tar
Går i solsken Javisst och jag är på väg
Och jag har bästa vägarna kvar
Och det bästa som finns är att träffas igen
Det spelar ingen roll när och var
Vi berättar för varann och det känns bra
Åh jag känner mig så gla'
Så tala om, Jag är på väg
Så mycket som finns där framför
Under stjärnhimlen där kan jag vila sen
Medan månen ser på vad jag gör
Varken sol eller regn
Kan hindra mig
För snart kommer solen igen
Och den vinden som just rör min kind
Får mig att le
Åh, är allra bäst där jag just är
För jag är på väg nu
Det är säkert
Ja, jag är på väg nu"
okej. Nu är jag på väg.
spänd förväntan
1 timme kvar till avresa
Ni skulle sett mig tidigare idag.
Nära gråten, darrande händer, "förlamning" (nej, inte så illa, jag satt och tittade på Shrek den tredje, fast jag tittade inte på det jag tittade på)
inte allt det där på samma gång :) Vid olika tillfällen, men ändå. Reaktioner. Motstånd.
Jag sväljer, jag känner hur mina armar darrar, men jag drar på mungiporna.
Mitt handbagage vägde 10 kg, och då låg inte datorn i väskan. Vilket betyder; mer än 2 kg för mycket i handbagage. Jaha, tänkte jag och tog ut allt jag hade i väskorna. (Dataväska och handväska)
Den här ordningen åkte grejerna bort från handbagaget:
Cardigan och två tröjor (jag har packat ett extra ombyte i handbagaget, ifall min resväska med alla mina kläder skulle försvinna, Gud Förbjude)
Pennskrin
Extra-boken (var realistisk Isabelle, du kmr inte ens läsa en bok) och kalendern
Mapp med skolpapper
Mapp med lite mindre viktiga papper
och sen blev det lite svårare,
godis, bibel
bibel eller godis
Vad väljer man, jag som tänkt att läsa ikapp i Bibeln....
Men, godis? Det kan jag ju inte lämna hemma.
Men bibeln fick packas ner i resväskan, och godiset är kvar.
Förhoppningsvis är vågen snäll mot mig på Arlanda, annars har jag en reservplan; (godis i fickorna eller i mössan som SaraNils och Alex föreslog ;)
Idag tittade jag på en helt underbar film, Björnbröder.
Jag skulle kunna citera Rihannas låt, Russian Roulette;
"Take a breath, take it deep ....
No time to think, my turn to go ....
And I’m terrified but I’m not leaving
Know that I must must pass this test
So just pull the trigger"
men istället är det den här jag skriver, precis innan jag stänger ner min (tunga!) dator här hemma i Örebro.
"Säg det till alla, jag är på väg
Det finns ju så mycket att se
Blå himmel däruppe
Jag är på väg
Bästa platsen är där jag just e'...
Säg det till alla, Jag är på väg
Och jag älskar varje steg jag tar
Går i solsken Javisst och jag är på väg
Och jag har bästa vägarna kvar
Och det bästa som finns är att träffas igen
Det spelar ingen roll när och var
Vi berättar för varann och det känns bra
Åh jag känner mig så gla'
Så tala om, Jag är på väg
Så mycket som finns där framför
Under stjärnhimlen där kan jag vila sen
Medan månen ser på vad jag gör
Varken sol eller regn
Kan hindra mig
För snart kommer solen igen
Och den vinden som just rör min kind
Får mig att le
Åh, är allra bäst där jag just är
För jag är på väg nu
Det är säkert
Ja, jag är på väg nu"
okej. Nu är jag på väg.
43200 sekunder
Om tolv timmar lämnar jag Örebro.
720 minuter, 43200 sekunder.
Det känns i magen. Ja, jag är nervös.
Imorse ville jag inte gå upp ur sängen, jag ville suga ut så mycket som möjligt. Jag tror jag kommer få ner allt i resväskan.
Men det återstår att se.
fredag 25 december 2009
Tjoffsan
The last night in my own bed. scary.
Ibland när jag tänker på det, när vi sitter i soffan och tittar på tv, då känns det i magen. Det hoppar till kan man säga, av rädsla. Det trygga, det vanliga, (nu tåras mina ögon, men jag ler samtidigt) Mamma, Pappa, Julia, Jonathan, kvällste, huset, rummet, badrummet, duschen, jag kan räkna upp massa, massa, massa. Men vet ni? Det är bara för en stund. Inte alls lång tid. Egentligen. Shit vilket äventyr jag ger mig in på. Men det är med skräckblandad förtjusning. "Jag skrattar faran rakt i ansiktet, hahahahaa!"
Det är så konstigt. Minns ni känslan man har efter ett lov, när det bara är en helt vanlig helg kvar på lovet? Bara Lördag och Söndag. Så är det för mig nu. På måndag är det hårdkörning, inskolning, "orientation", från 8 till 17 (Fast egentligen 17 till 02, tungt :) Men inte här, utan där. Bortom Atlanten och hela USA.
Vi tittade på Narnia ikväll. och när det blev läskigt, då blundade Julia och frågade stup i kvarten "Vad händer?" "Vad gör de?". En oförstående storasyster utbrister tillslut;
- Men Julia! Om du undrar vad som händer, så får du väl titta! Vi kan ju inte förklara allt för dig heller...
Men vissa saker är tydligen läskiga för en tioåring, till exempel när små gulliga djur dödas. (I Robinson förra veckan; de dödade två kaniner, åh jag tyckte hon var så larvig, min lilla syster) Okej, vissa saker är för läskiga för en tioåring, det kan jag helt och hållet förstå. Jag menar när Aslan dödas på stenbordet, då är det lite otäckt.
- När började du kunna se sånna här läskiga saker Isabelle?
frågar hon mig när kriget mellan det goda och det onda utspelar sig. Men jag hade inget bra svar på den frågan, men på vägen hit så har jag visst blivit imun för ett visst mått "läskighet".
För visst minns jag när Tjoffsan var det läskigaste jag kunde föreställa mig.
och henne såg man inte ens i Nils Karlsson Pyssling, man hörde bara smasket och en läskig musiksnutt. Men jag var livrädd ändå, och då var jag ändå ganska stor!
Men vi växer. och nu är jag inte rädd att Tjoffsan ska komma in genom min dörr när jag ska sova. Usch, jag minns att jag trodde att hon skulle komma in i mitt rum, och hon skulle vara lika stor som dörröppningen. Ja, det vore ju faktiskt inte kul, om en stor Råtta, lika stor som en fullvuxen man, kom in i rummet på natten. Men Tjoffsan kommer inte i natt, jag kommer få sova ifred den sista natten i min egen säng för en tid. Men kanske att jag har änglavakt?!
Jag tycker Julia är larvig, när hon måste blunda var och varannan minut när vi tittar på Narnia.
Och jag är säker att någon tycker att jag är larvig, som är rädd för att åka iväg. Åka iväg för en kort, kort tid, bara tre månader :)
Men som sagt,
Skräckblandad Förtjusning
Belle
Ibland när jag tänker på det, när vi sitter i soffan och tittar på tv, då känns det i magen. Det hoppar till kan man säga, av rädsla. Det trygga, det vanliga, (nu tåras mina ögon, men jag ler samtidigt) Mamma, Pappa, Julia, Jonathan, kvällste, huset, rummet, badrummet, duschen, jag kan räkna upp massa, massa, massa. Men vet ni? Det är bara för en stund. Inte alls lång tid. Egentligen. Shit vilket äventyr jag ger mig in på. Men det är med skräckblandad förtjusning. "Jag skrattar faran rakt i ansiktet, hahahahaa!"
Det är så konstigt. Minns ni känslan man har efter ett lov, när det bara är en helt vanlig helg kvar på lovet? Bara Lördag och Söndag. Så är det för mig nu. På måndag är det hårdkörning, inskolning, "orientation", från 8 till 17 (Fast egentligen 17 till 02, tungt :) Men inte här, utan där. Bortom Atlanten och hela USA.
Vi tittade på Narnia ikväll. och när det blev läskigt, då blundade Julia och frågade stup i kvarten "Vad händer?" "Vad gör de?". En oförstående storasyster utbrister tillslut;
- Men Julia! Om du undrar vad som händer, så får du väl titta! Vi kan ju inte förklara allt för dig heller...
Men vissa saker är tydligen läskiga för en tioåring, till exempel när små gulliga djur dödas. (I Robinson förra veckan; de dödade två kaniner, åh jag tyckte hon var så larvig, min lilla syster) Okej, vissa saker är för läskiga för en tioåring, det kan jag helt och hållet förstå. Jag menar när Aslan dödas på stenbordet, då är det lite otäckt.
- När började du kunna se sånna här läskiga saker Isabelle?
frågar hon mig när kriget mellan det goda och det onda utspelar sig. Men jag hade inget bra svar på den frågan, men på vägen hit så har jag visst blivit imun för ett visst mått "läskighet".
För visst minns jag när Tjoffsan var det läskigaste jag kunde föreställa mig.
och henne såg man inte ens i Nils Karlsson Pyssling, man hörde bara smasket och en läskig musiksnutt. Men jag var livrädd ändå, och då var jag ändå ganska stor!
Men vi växer. och nu är jag inte rädd att Tjoffsan ska komma in genom min dörr när jag ska sova. Usch, jag minns att jag trodde att hon skulle komma in i mitt rum, och hon skulle vara lika stor som dörröppningen. Ja, det vore ju faktiskt inte kul, om en stor Råtta, lika stor som en fullvuxen man, kom in i rummet på natten. Men Tjoffsan kommer inte i natt, jag kommer få sova ifred den sista natten i min egen säng för en tid. Men kanske att jag har änglavakt?!
Jag tycker Julia är larvig, när hon måste blunda var och varannan minut när vi tittar på Narnia.
Och jag är säker att någon tycker att jag är larvig, som är rädd för att åka iväg. Åka iväg för en kort, kort tid, bara tre månader :)
Men som sagt,
Skräckblandad Förtjusning
Belle
Julotta
Juldagen
På juldagen brukar vi vara hos Morfar&Mormor, vi brukar äta gott, och träffa Moster Sophie, Janne och kusinerna Christopher och Niclas.
Men resevädret är inget vidare. Så vi ändrade planerna. Vi stannade hemma. Mamma ville inte köra, jag ville inte köra, och även om jag skulle vilja skulle inte Mamma låta mig köra :) och Pappa jobbar.
Lite tråkigt, men, En extra dag att gå hemma, att försöka få ordning på handbagage, pengar och pass och annat.
Det är snöoväder här. Men det ser ut att bli uppehåll Lördag natt/söndag morgon. Jag sitter i mitt rum och lyssnar på "Vinter i P1", som "Sommar" men vinter.
Någon som tittade på SVTs Julotta?
Det gjorde jag, eller i alla fall slutet av den. (och inte när den egentligen sändes, utan när den gick i repris i SVT2 kl10) Jag blev lite kär.
i den unge, manliga solisten som sjöng en av mina favoritjulsånger, "Härlig är Jorden". Han var duktig, och söt. Han heter Jacob.
Belle
På juldagen brukar vi vara hos Morfar&Mormor, vi brukar äta gott, och träffa Moster Sophie, Janne och kusinerna Christopher och Niclas.
Men resevädret är inget vidare. Så vi ändrade planerna. Vi stannade hemma. Mamma ville inte köra, jag ville inte köra, och även om jag skulle vilja skulle inte Mamma låta mig köra :) och Pappa jobbar.
Lite tråkigt, men, En extra dag att gå hemma, att försöka få ordning på handbagage, pengar och pass och annat.
Det är snöoväder här. Men det ser ut att bli uppehåll Lördag natt/söndag morgon. Jag sitter i mitt rum och lyssnar på "Vinter i P1", som "Sommar" men vinter.
Någon som tittade på SVTs Julotta?
Det gjorde jag, eller i alla fall slutet av den. (och inte när den egentligen sändes, utan när den gick i repris i SVT2 kl10) Jag blev lite kär.
i den unge, manliga solisten som sjöng en av mina favoritjulsånger, "Härlig är Jorden". Han var duktig, och söt. Han heter Jacob.
Belle
torsdag 24 december 2009
Nu tändas tusen juleljus
Julafton
Vi har inte firat jul här hemma på fyra år, och därför har vi inte kunnat vara med i Korskyrkan under julen. Men idag skulle jag äntligen få gå på en "jul-grej" i min egen kyrka. Trodde jag.
Mamma var redan i kyrkan (jag hade skjutsat henne tidigare på morgonen) och Pappa rondade på jobbet, vilket betyder att jag är chaufför. Klockan är tio i tio när jag, Jonte och Julia sätter oss i bilen, men . . . Då vill inte bilen starta. Nycklen ville inte vridas om. (Det var tydligen fel på batteriet, så den hämtades av en bärgningsbil senare på kvällen och är nu på någon verkstad...) Jag försökte med all min kraft att vrida om nyckeln, det kändes som om jag skulle bryta av den vid vissa försök, men nej, den vreds bara fram till "ettan".
Hade det varit en vanlig söndag, hm, då skulle jag nog ha blivit sur och sagt;
"Nej, då stannar jag hemma! Jag åker inte!"
Men det är ju trots allt jul, så jag tänkte ett steg längre och sa lättsint till mina syskon,
- Ja, då får vi väl gå då. Julia kom, så går vi in och sätter på oss lite mer kläder, och Jonathan du måste ha vantar...
Efter flera vändor in i huset, Julia glömde vanten, jag glömde nyckeln, Jonte glömde .... ja :) så började vi gå.
Men det var väl fint det också, med snö, och spring (vem kommer först till brevlådan?!) och sång, och tjafs.
Vi hann i alla fall vara med en liten stund innan det var slut, vi hann lyssna till StillaNatt (? eller var det O Helga Natt?) och se alla barn tända ljus på scenen under "Nu tändas tusen juleljus".
Det är underbart att komma till kyrkan, det finns så många goa personer, alltifrån lilla E (5 år) till t.ex. Bosse (pensionär)
- Ja, men stanna inte för länge därborta, vi längtar tills du kommer tillbaka hit till kyrkan i vår.
- Det gör jag med! Jag längtar redan tills jag får åka hem... :)
... nu börjar jag nog förstå lite smått. fredag, lördag .
dags att starta paniken? fast det är väldigt spännande ska ni veta :)
Bortsett från att jag missade nästan hela mötet i kyrkan så har julafton varit superbra. God Jullunch i finrummet, pulka med Julia, KalleAnka, julklappsutdelning, rim, lyssna till det här;
"Låt oss vråla
till Carola,
nej välj bättre titels (uttalas tiiiitels)
kanske en . . . "
Visst var det det bästa rim ni hört? Eller inte :)
Jag och Jonathan började skratta så fort Svensson, Svenssons sattes på.
Men glöm inte Julkalenderns upplösning!
Vega lyckas att flyga(!) och kan då ta sig ut ur masiknrummet(?) som Gjerta har stängt in dem i. Tillsammans med de pensionerade superhjältarna hindrar de Gjerta att flyga bort. Men Julstjärna är fortfarande i onda händer och Nova använder sin superkraft och drar till sig den röda bollen från Gjerta.
Så Lilla Nova och Vega får sina mantlar och blir superhjältarna SuperNova och MegaVega.
Jag ska också bli superhjälte en dag.
God fortsättning :)
Vi har inte firat jul här hemma på fyra år, och därför har vi inte kunnat vara med i Korskyrkan under julen. Men idag skulle jag äntligen få gå på en "jul-grej" i min egen kyrka. Trodde jag.
Mamma var redan i kyrkan (jag hade skjutsat henne tidigare på morgonen) och Pappa rondade på jobbet, vilket betyder att jag är chaufför. Klockan är tio i tio när jag, Jonte och Julia sätter oss i bilen, men . . . Då vill inte bilen starta. Nycklen ville inte vridas om. (Det var tydligen fel på batteriet, så den hämtades av en bärgningsbil senare på kvällen och är nu på någon verkstad...) Jag försökte med all min kraft att vrida om nyckeln, det kändes som om jag skulle bryta av den vid vissa försök, men nej, den vreds bara fram till "ettan".
Hade det varit en vanlig söndag, hm, då skulle jag nog ha blivit sur och sagt;
"Nej, då stannar jag hemma! Jag åker inte!"
Men det är ju trots allt jul, så jag tänkte ett steg längre och sa lättsint till mina syskon,
- Ja, då får vi väl gå då. Julia kom, så går vi in och sätter på oss lite mer kläder, och Jonathan du måste ha vantar...
Efter flera vändor in i huset, Julia glömde vanten, jag glömde nyckeln, Jonte glömde .... ja :) så började vi gå.
Men det var väl fint det också, med snö, och spring (vem kommer först till brevlådan?!) och sång, och tjafs.
Vi hann i alla fall vara med en liten stund innan det var slut, vi hann lyssna till StillaNatt (? eller var det O Helga Natt?) och se alla barn tända ljus på scenen under "Nu tändas tusen juleljus".
Det är underbart att komma till kyrkan, det finns så många goa personer, alltifrån lilla E (5 år) till t.ex. Bosse (pensionär)
- Ja, men stanna inte för länge därborta, vi längtar tills du kommer tillbaka hit till kyrkan i vår.
- Det gör jag med! Jag längtar redan tills jag får åka hem... :)
... nu börjar jag nog förstå lite smått. fredag, lördag .
dags att starta paniken? fast det är väldigt spännande ska ni veta :)
Bortsett från att jag missade nästan hela mötet i kyrkan så har julafton varit superbra. God Jullunch i finrummet, pulka med Julia, KalleAnka, julklappsutdelning, rim, lyssna till det här;
"Låt oss vråla
till Carola,
nej välj bättre titels (uttalas tiiiitels)
kanske en . . . "
Visst var det det bästa rim ni hört? Eller inte :)
Jag och Jonathan började skratta så fort Svensson, Svenssons sattes på.
Men glöm inte Julkalenderns upplösning!
Vega lyckas att flyga(!) och kan då ta sig ut ur masiknrummet(?) som Gjerta har stängt in dem i. Tillsammans med de pensionerade superhjältarna hindrar de Gjerta att flyga bort. Men Julstjärna är fortfarande i onda händer och Nova använder sin superkraft och drar till sig den röda bollen från Gjerta.
Så Lilla Nova och Vega får sina mantlar och blir superhjältarna SuperNova och MegaVega.
Jag ska också bli superhjälte en dag.
God fortsättning :)
onsdag 23 december 2009
I wonder as I wander
((( Mamma, läs inte det här innan Julafton!!! )))
Nu är det rimstuga i rummet-som-vätter-mot-norr.
Jag har kommit på ett av fyra rim:
"På andra sidan av vår jord,
kan man nu höra dina ord.
God Jul Pappa, önskar Isabelle"
Vet ni vad det är?
Nej, för det där var ett jättedåligt rim.
Men nog rapporterat från rimstugan, nu resten av dagen.
I rummet-som-vätter-mot-norr har en resväska börjat svämma över, och den andra är halvfull. Den kommer också att svämma över på lördag, när allt äntligen(?) kan packas ner. Stackars lilla nalle, han kommer bli mos.
En av reservplanerna är att adidasskorna får ligga i bagaget, och stövlarna får sitta på fötterna under resan.
Mitt på dagen, ungefär, fick jag fin-fint besök.
Maria och Jenna
En fin liten stund, bara vara, men mina underbara vänner.
Jag fick två, eller nej, flera, varma kramar när de gick.
Ännu ett sånt där, sista-gången-hej-då-och-ha-det-så-bra-träff.
Det roliga är att jag inte alls tänker så. Alltså jag har nog inte riktigt förstått att jag ska iväg till USA, eller vad tror ni? Visst har jag inte? Nej, för i så fall, då skulle jag gömma mig, och streta emot, precis som jag gjorde när vi gick mot Kanonen i somras. Göra motstånd med all min kraft.
På eftermiddagen var jag hjälpreda på drottninggatan.
En av min Pappas jultraditioner är; köpa-julklapparna-i-sista-minuten,
och iår behövde han hjälp med Mammas julklapp.
Äntligen hade jag och Pappa hittat en butik som sålde smycken av märket "Snö". Nu skulle vi bara bestämma oss vilket smycke som skulle läggas i paketet.
Hjälpreda: - Ja, men den här var fin, och den här också... Men vad tycker du då??
Julklappsköpare: - Ja, det var ju bra att vi hittade "Snö"
Hjälpreda (imiterar) - "Ja det var ju bra att vi hittade "Snö" ", men vad tycker du om dem?? Vilken tycker du är bäst, det är ju det jag frågar. "Ja det var ju bra att vi hittade "Snö" ".... Va dum du är..!
Pappa är lite rolig ibland. (Det var säkert bara jag som tyckte det var kul. Men ja, vi skrattade i alla fall. Eller det var mest jag som skrattade, åt honom.)
Men när julklappen hade blivit inslagen skildes vi åt och jag åkte hem till SaraNils. Var jag förvånad att hitta henne vid spisen? hihi, nej.
Hon är mer hemmafru än jag, eller hemmafru, nej, jul-bagare får vi nog säga. Under den korta tiden jag var där gjorde hon saffransskorpor, och på bänken stod burkar med kolor, knäck och kakor. Så jag fick provsmaka, och dricka te, och umgås.
och återigen, hon som ger mig en varm och go hejdå-kram förstår,
men det gör inte jag.
Uppesittarkvällens vinnare blev barnen.
Vi slog våra föräldrar i Tabu. Yes!
Julgodis och familje-sällskaps-spel.
och där slog klockan tolv, och nu mina vänner är det Julafton.
Nu är det rimstuga i rummet-som-vätter-mot-norr.
Jag har kommit på ett av fyra rim:
"På andra sidan av vår jord,
kan man nu höra dina ord.
God Jul Pappa, önskar Isabelle"
Vet ni vad det är?
Nej, för det där var ett jättedåligt rim.
Men nog rapporterat från rimstugan, nu resten av dagen.
I rummet-som-vätter-mot-norr har en resväska börjat svämma över, och den andra är halvfull. Den kommer också att svämma över på lördag, när allt äntligen(?) kan packas ner. Stackars lilla nalle, han kommer bli mos.
En av reservplanerna är att adidasskorna får ligga i bagaget, och stövlarna får sitta på fötterna under resan.
Mitt på dagen, ungefär, fick jag fin-fint besök.
Maria och Jenna
En fin liten stund, bara vara, men mina underbara vänner.
Jag fick två, eller nej, flera, varma kramar när de gick.
Ännu ett sånt där, sista-gången-hej-då-och-ha-det-så-bra-träff.
Det roliga är att jag inte alls tänker så. Alltså jag har nog inte riktigt förstått att jag ska iväg till USA, eller vad tror ni? Visst har jag inte? Nej, för i så fall, då skulle jag gömma mig, och streta emot, precis som jag gjorde när vi gick mot Kanonen i somras. Göra motstånd med all min kraft.
På eftermiddagen var jag hjälpreda på drottninggatan.
En av min Pappas jultraditioner är; köpa-julklapparna-i-sista-minuten,
och iår behövde han hjälp med Mammas julklapp.
Äntligen hade jag och Pappa hittat en butik som sålde smycken av märket "Snö". Nu skulle vi bara bestämma oss vilket smycke som skulle läggas i paketet.
Hjälpreda: - Ja, men den här var fin, och den här också... Men vad tycker du då??
Julklappsköpare: - Ja, det var ju bra att vi hittade "Snö"
Hjälpreda (imiterar) - "Ja det var ju bra att vi hittade "Snö" ", men vad tycker du om dem?? Vilken tycker du är bäst, det är ju det jag frågar. "Ja det var ju bra att vi hittade "Snö" ".... Va dum du är..!
Pappa är lite rolig ibland. (Det var säkert bara jag som tyckte det var kul. Men ja, vi skrattade i alla fall. Eller det var mest jag som skrattade, åt honom.)
Men när julklappen hade blivit inslagen skildes vi åt och jag åkte hem till SaraNils. Var jag förvånad att hitta henne vid spisen? hihi, nej.
Hon är mer hemmafru än jag, eller hemmafru, nej, jul-bagare får vi nog säga. Under den korta tiden jag var där gjorde hon saffransskorpor, och på bänken stod burkar med kolor, knäck och kakor. Så jag fick provsmaka, och dricka te, och umgås.
och återigen, hon som ger mig en varm och go hejdå-kram förstår,
men det gör inte jag.
Uppesittarkvällens vinnare blev barnen.
Vi slog våra föräldrar i Tabu. Yes!
Julgodis och familje-sällskaps-spel.
och där slog klockan tolv, och nu mina vänner är det Julafton.
tisdag 22 december 2009
Avatar
När jag kommer uppför trappan och tittar in i Julias rum,
vet ni vad jag ser då?
Jo, min blomma!
- Va?! Har hon flyttat in min blomma på sitt rum, innan jag ååkt!?!
Jonte sitter i soffan och börjar le, och kommer och kikar på blomman,
Julia hör mitt utrop och kommer springande uppför trappan.
- Nejmen jag bara testade hur det skulle se ut....
sa hon för att försvara sitt handlande.
:)
Jag tror att jag kommer lyckas att få ner allt i mina resväskor. Dessutom så känns det som om jag har rätt bra koll. Jag tycker jag har tänkt på allt. Vad kan jag ha glömt?
Så, jag får nog med mig allt över Atlanten, frågan är bara...
Får jag med mig allt över halva Amerika i mars?
Två timmar och fyrtioen minuter. Avatar.
Den var bra! och det kändes inte som två timmar och fyrtioen minuter.
- Ännu en ny värld som man vill besöka
sa SaraNils efter filmen.
Na'vi tänkte lite som alverna i Eragon, om energiflödet, och alla tings andar. Jag och SaraNils hade med oss filtar även denna gång. Värtvärtvärt!
Faktum
onsdag, torsdag, fredag, lördag
"I'm gonna make it all the way
gonna make it all the way
I've come too far to go astray
I walked on, I'm still going
I'm gonna make it all the way
gonna make it all the way
I'm not gonna stop until the day
I'm standing on top of the world"
Men nu,
ja, nu ska jag titta på dagens avsnitt av Julkalendern.
Men först, Facebook och Harpan :)
vet ni vad jag ser då?
Jo, min blomma!
- Va?! Har hon flyttat in min blomma på sitt rum, innan jag ååkt!?!
Jonte sitter i soffan och börjar le, och kommer och kikar på blomman,
Julia hör mitt utrop och kommer springande uppför trappan.
- Nejmen jag bara testade hur det skulle se ut....
sa hon för att försvara sitt handlande.
:)
Jag tror att jag kommer lyckas att få ner allt i mina resväskor. Dessutom så känns det som om jag har rätt bra koll. Jag tycker jag har tänkt på allt. Vad kan jag ha glömt?
Så, jag får nog med mig allt över Atlanten, frågan är bara...
Får jag med mig allt över halva Amerika i mars?
Två timmar och fyrtioen minuter. Avatar.
Den var bra! och det kändes inte som två timmar och fyrtioen minuter.
- Ännu en ny värld som man vill besöka
sa SaraNils efter filmen.
Na'vi tänkte lite som alverna i Eragon, om energiflödet, och alla tings andar. Jag och SaraNils hade med oss filtar även denna gång. Värtvärtvärt!
Faktum
onsdag, torsdag, fredag, lördag
"I'm gonna make it all the way
gonna make it all the way
I've come too far to go astray
I walked on, I'm still going
I'm gonna make it all the way
gonna make it all the way
I'm not gonna stop until the day
I'm standing on top of the world"
Men nu,
ja, nu ska jag titta på dagens avsnitt av Julkalendern.
Men först, Facebook och Harpan :)
Första rynkan
I korgstolarna, vid eftermiddagskaffet.
Mamma och jag.
Jag: - Just det, nu när jag går in på Apoteket ska jag köpa fuktkräm, det var slut på Marieberg...
Mamma: - Fuktkräm, vad använder du för nåt? Smörjer du inte in dig på morgonen?
Jag: - Dagkräm menar du? Nej.. Varför skullle jag ha det?
Mamma: - Men Isabelle, du är ju snart 20, du vet första rynkan kommer vid 20!
Jag: - Meeeh! Sluta!
*skratt*
Så nu ska jag ner till stan, växla pengar, skriva på tjänstgöringslista, och tydligen så måste jag också köpa en dagkräm ;)
Bio med SaraNils ikväll.
Avatar.
Mamma och jag.
Jag: - Just det, nu när jag går in på Apoteket ska jag köpa fuktkräm, det var slut på Marieberg...
Mamma: - Fuktkräm, vad använder du för nåt? Smörjer du inte in dig på morgonen?
Jag: - Dagkräm menar du? Nej.. Varför skullle jag ha det?
Mamma: - Men Isabelle, du är ju snart 20, du vet första rynkan kommer vid 20!
Jag: - Meeeh! Sluta!
*skratt*
Så nu ska jag ner till stan, växla pengar, skriva på tjänstgöringslista, och tydligen så måste jag också köpa en dagkräm ;)
Bio med SaraNils ikväll.
Avatar.
måndag 21 december 2009
Knäck och Rån
Idag fick jag tre fina julkort.
Det värmer. Jag ska fortsätta att skicka julkort.
Det är som en julklapp, som Alex sa.
De sattes upp på min spegel brevid ett julkort som jag fick i fredags.
Alex, Sara, Jenna och Maria
Ni är så gulliga :) Tack!
"I get high with a little help from my friends"
Vilket också var den sista låten som spelades i Musikhjälpen 2009.
5 748 442 kr samlades in.
När låten (som är en Beatles låt) började spelas, skrek jag på Jonathan;
- Jonathan, de spelar Beatles på radio!
han kastade sig nerför trappan och kom till köket för att humma och påpeka att Beatles är de bästa och att de spelas alltför sällan.
Men det var igår, och idag har
Mamma, jag och Julia kokat knäck.
Det är så skönt att de har jullov. Att bara höra de i huset.
DisneyChanel som står på, Jontes gitarr, små konversationer när vi möts.
När vi drack kaffe på eftermiddagen lektes det med mobilerna, vi hittade ett roligt program MusicMate, eller rättare sagt, Julia visade oss det.
Men vi tittade också på tidsskillnaden, mellan Örebro och Seattle, den är inte så rolig. Nio timmar.
När det är natt där är det dag här, och när det är natt här, då är det dag där. Mamma skrev upp lite Skype-tider. Tider då vi kan hålla utkik efter varandra. :)
Efter en mysig kaffe och pepparkake-stund åkte jag och Mamma ner till Friskis.
I hallen på Friskis träffar jag Pappa, och vi kör Skivstångspasset.
Har jag sagt att det är tungt?
Ja, det har jag, men idag var det tungt. Oj, armarna bara skakade, det nästan sved i musklerna.
Trots att jag nästan inte har någon vikt alls på min skivstång, det räcker med att snegla snett framåt och titta på vad Pappa lastar på, men även vad Mamma lastar på. Då är mina blå och röda vikter mesiga.
Men ja, det är tungt ändå :) Men åh så kul :)
Men knäck var inte det enda köksliga vi gjorde idag.
Rånjärnet plockades fram :)
Mamma gräddade, jag rullade och Julia la rånen på galler.
1 timme, 20 rån.
Idag är det årets mörkaste dygn, årets kortaste dag.
Nu vänder det :)
Om precis ett halvår är det Torp.
Det värmer. Jag ska fortsätta att skicka julkort.
Det är som en julklapp, som Alex sa.
De sattes upp på min spegel brevid ett julkort som jag fick i fredags.
Alex, Sara, Jenna och Maria
Ni är så gulliga :) Tack!
"I get high with a little help from my friends"
Vilket också var den sista låten som spelades i Musikhjälpen 2009.
5 748 442 kr samlades in.
När låten (som är en Beatles låt) började spelas, skrek jag på Jonathan;
- Jonathan, de spelar Beatles på radio!
han kastade sig nerför trappan och kom till köket för att humma och påpeka att Beatles är de bästa och att de spelas alltför sällan.
Men det var igår, och idag har
Mamma, jag och Julia kokat knäck.
Det är så skönt att de har jullov. Att bara höra de i huset.
DisneyChanel som står på, Jontes gitarr, små konversationer när vi möts.
När vi drack kaffe på eftermiddagen lektes det med mobilerna, vi hittade ett roligt program MusicMate, eller rättare sagt, Julia visade oss det.
Men vi tittade också på tidsskillnaden, mellan Örebro och Seattle, den är inte så rolig. Nio timmar.
När det är natt där är det dag här, och när det är natt här, då är det dag där. Mamma skrev upp lite Skype-tider. Tider då vi kan hålla utkik efter varandra. :)
Efter en mysig kaffe och pepparkake-stund åkte jag och Mamma ner till Friskis.
I hallen på Friskis träffar jag Pappa, och vi kör Skivstångspasset.
Har jag sagt att det är tungt?
Ja, det har jag, men idag var det tungt. Oj, armarna bara skakade, det nästan sved i musklerna.
Trots att jag nästan inte har någon vikt alls på min skivstång, det räcker med att snegla snett framåt och titta på vad Pappa lastar på, men även vad Mamma lastar på. Då är mina blå och röda vikter mesiga.
Men ja, det är tungt ändå :) Men åh så kul :)
Men knäck var inte det enda köksliga vi gjorde idag.
Rånjärnet plockades fram :)
Mamma gräddade, jag rullade och Julia la rånen på galler.
1 timme, 20 rån.
Idag är det årets mörkaste dygn, årets kortaste dag.
Nu vänder det :)
Om precis ett halvår är det Torp.
En gastkramande Jul del 21
Nelly och London är fast i fängelsehålan på Monsterakademin.
Det är julgasten, jultomtens lillebror, som har låst in dem.
Men nu har älvorna kommit till deras hjälp,
men de dansar ju bara i ring,
och förstår ingenting.
Nu har jag lagat min väska.
Det är julgasten, jultomtens lillebror, som har låst in dem.
Men nu har älvorna kommit till deras hjälp,
men de dansar ju bara i ring,
och förstår ingenting.
Nu har jag lagat min väska.
Liksom fladdrande lågor
Snart har jag lyssnat ikapp Radio-julkalendern,
och ätit ikapp chokladkalendern.
Min svarta väska behöver lagas
och jag lyssnar på EMDs julskiva.
"En sekund är jag evig
och sen vet jag inget mer,
bara ett att jag lever
lika fullt som någon annan"
Just det, jag behöver ta in Frizon-skivan från bilen...
och ätit ikapp chokladkalendern.
Min svarta väska behöver lagas
och jag lyssnar på EMDs julskiva.
"En sekund är jag evig
och sen vet jag inget mer,
bara ett att jag lever
lika fullt som någon annan"
Just det, jag behöver ta in Frizon-skivan från bilen...
söndag 20 december 2009
Pepparkaksbaket
Söndag.
20 december.
Om en vecka, då har jag ca 3 timmar kvar tills landning. Kanske att jag har kommit över Atlanten. Kanske inte. Förhoppningsvis så ligger jag inte på havets botten ;)
Nej, flygresan är jag inte så orolig för. Möjligen bytet.
Ja, det var egentligen inte det här jag skulle skriva.
Men det blev så.
Efter söndagsgudstjänsten och söndagslunchen så satte vi igång att baka och koka.
Jag kokade chokladkola, Jonte och Julia bakade pepparkakor och Mamma "servade", vaktade pepperkaksplåtar och kokade Farmors Karameller. Jag satt en liten stund vid köksbordet med en kavel och en degklump, men ja, inte så länge.
Fåren blev kameler och gubbarna blev tjocka. Pepparkaksbak är inte min favorit.
Det tar ju aldrig slut! :)
Jag och Julia rotade lite i våra mappar med familjebilder (på datorn), från förra året och detta år.
Isabelle: - Åh titta, där är det också pepparkaksbak, fast för ett år sen.
(en bild på Jonte och Julia som sitter vid ett mjöligt köksbord med en plåt pepparkakor framför sig)
- Det där kommer inte jag ihåg, jag var nog inte med...
Julia: - Nej, du hade väl dåligt tålamod då med!
Jag säger bara.
Ni tror att ni känner mig, men...
det gör ni inte :)
Pepparkaks har aldrig varit min favorit, men troligen så hann jag inte förra året.
Ni vet, jag pluggade då.
Jag gjorde något vettigt.
20 december.
Om en vecka, då har jag ca 3 timmar kvar tills landning. Kanske att jag har kommit över Atlanten. Kanske inte. Förhoppningsvis så ligger jag inte på havets botten ;)
Nej, flygresan är jag inte så orolig för. Möjligen bytet.
Ja, det var egentligen inte det här jag skulle skriva.
Men det blev så.
Efter söndagsgudstjänsten och söndagslunchen så satte vi igång att baka och koka.
Jag kokade chokladkola, Jonte och Julia bakade pepparkakor och Mamma "servade", vaktade pepperkaksplåtar och kokade Farmors Karameller. Jag satt en liten stund vid köksbordet med en kavel och en degklump, men ja, inte så länge.
Fåren blev kameler och gubbarna blev tjocka. Pepparkaksbak är inte min favorit.
Det tar ju aldrig slut! :)
Jag och Julia rotade lite i våra mappar med familjebilder (på datorn), från förra året och detta år.
Isabelle: - Åh titta, där är det också pepparkaksbak, fast för ett år sen.
(en bild på Jonte och Julia som sitter vid ett mjöligt köksbord med en plåt pepparkakor framför sig)
- Det där kommer inte jag ihåg, jag var nog inte med...
Julia: - Nej, du hade väl dåligt tålamod då med!
Jag säger bara.
Ni tror att ni känner mig, men...
det gör ni inte :)
Pepparkaks har aldrig varit min favorit, men troligen så hann jag inte förra året.
Ni vet, jag pluggade då.
Jag gjorde något vettigt.
Vi ska föra det uppåt
Dagarna försvinner.
"Vi ska Fortsätta å Försöka,
å försöka å fortsätta,
kanske dör om vi testar,
vi ska pröva det mesta.
Vi ska föra det uppåt,
vi ska putta det framåt.
Och ta tag i varandra,
för vi har inget annat."
Timbuktu och Tingsek, live, i Musikhjälpen igår.
Så bra! :)
Länk här om ni vill se
Dags att sova, och avsluta lördagen.
Sen är det söndag. Och då ska jag till Korskyrkan :)
en vecka
"Vi ska Fortsätta å Försöka,
å försöka å fortsätta,
kanske dör om vi testar,
vi ska pröva det mesta.
Vi ska föra det uppåt,
vi ska putta det framåt.
Och ta tag i varandra,
för vi har inget annat."
Timbuktu och Tingsek, live, i Musikhjälpen igår.
Så bra! :)
Länk här om ni vill se
Dags att sova, och avsluta lördagen.
Sen är det söndag. Och då ska jag till Korskyrkan :)
en vecka
lördag 19 december 2009
Juleskum
Igår åkte jag till Hovsta, och träffade Maria, Jenna och SaraJ.
Sara och jag tittade på medans Maria gjorde en marsipangris och Jenna gjorde marsipantärningar.
I Lundhagskyrkan så dansade vi kring granen, jag och Jenna vann rimtävlingen.
Personligen tycker jag att vårt rim var helt klockrent...
Om du har tråkigt kan du detta ta fram,
ring en vän och spela tillsamm.
Om det är - 30 grad,
hur många kan du få i rad?
Om du bara får tre,
kan du gå hem och dricka te.
Men lyckas du få fyra,
kan du segern yra.
Jag är inte riktigt säker om den tredje raden var så som jag skrev.. men något liknande.
Förutom att jag var supersupersuper-trött så var det en trevlig fredagskväll.
Idag har jag och Pappa åkt till Elgiganten, eller skjutsat tomten som det kallas.
Jag får en fin liten julklapp av honom :)
Nu börjar alla påpeka att det är riktigt nära.
Men jag klarar det :)
Det är endast tre månader.
Jag är livrädd.
Men förväntansfull.
Eller alltså, jag är inte så rädd. Det känns helt okej faktiskt.
Jag kan mest inte förstå.
Just det! Vi klädde granen idag.
Julia var arbetsledare. Jag var mest irriterad på de himla granljusen.
Grejen är att de liksom går ihop, det är inte ett snöre med två ändar, utan det sitter liksom ihop. Och hur! ska man då sätta upp de på ett smidigt sätt. haha. Det är inte som glittret som man kan linda kring granen varv efter varv. Nej, sladdarna är en enda stor cirkel.
Julia hade is i magen, jag fick mina små utbrott. Men endast verbala, inget gick sönder.
Jag skyller på bihålorna. Det gör mig mattare.
Nu hoppas jag för allt i världen att de är tomma nästa söndag.
Dags för en rinexin. och vätska, vätska, vätska, så kanske en kopp te till Robinson.
Guds tre flickor är helt klockrent.
Gud finns på skoltoaletten när man gråter.
Gud har ett stoort kontrollbehov, och det är omöjligt för henne att inte "lägga sig i".
"Ja, det där gick ju ganska bra, och det enda jag gjorde det var ju det där med telefonen... Ja, och så hamburgarna förstås, men jag tyckte så synd om dem, några små hamburgare kunde de väl ändå få..."
Äntligen är vi alla fem hemma.
Därför har Juleskum-påsen öppnats.
mums.
P.s. Jag tror inte på Växthuseffekten längre.
För här är det kallt. Minus 15 grader. D.s.
Sara och jag tittade på medans Maria gjorde en marsipangris och Jenna gjorde marsipantärningar.
I Lundhagskyrkan så dansade vi kring granen, jag och Jenna vann rimtävlingen.
Personligen tycker jag att vårt rim var helt klockrent...
Om du har tråkigt kan du detta ta fram,
ring en vän och spela tillsamm.
Om det är - 30 grad,
hur många kan du få i rad?
Om du bara får tre,
kan du gå hem och dricka te.
Men lyckas du få fyra,
kan du segern yra.
Jag är inte riktigt säker om den tredje raden var så som jag skrev.. men något liknande.
Förutom att jag var supersupersuper-trött så var det en trevlig fredagskväll.
Idag har jag och Pappa åkt till Elgiganten, eller skjutsat tomten som det kallas.
Jag får en fin liten julklapp av honom :)
Nu börjar alla påpeka att det är riktigt nära.
Men jag klarar det :)
Det är endast tre månader.
Jag är livrädd.
Men förväntansfull.
Eller alltså, jag är inte så rädd. Det känns helt okej faktiskt.
Jag kan mest inte förstå.
Just det! Vi klädde granen idag.
Julia var arbetsledare. Jag var mest irriterad på de himla granljusen.
Grejen är att de liksom går ihop, det är inte ett snöre med två ändar, utan det sitter liksom ihop. Och hur! ska man då sätta upp de på ett smidigt sätt. haha. Det är inte som glittret som man kan linda kring granen varv efter varv. Nej, sladdarna är en enda stor cirkel.
Julia hade is i magen, jag fick mina små utbrott. Men endast verbala, inget gick sönder.
Jag skyller på bihålorna. Det gör mig mattare.
Nu hoppas jag för allt i världen att de är tomma nästa söndag.
Dags för en rinexin. och vätska, vätska, vätska, så kanske en kopp te till Robinson.
Guds tre flickor är helt klockrent.
Gud finns på skoltoaletten när man gråter.
Gud har ett stoort kontrollbehov, och det är omöjligt för henne att inte "lägga sig i".
"Ja, det där gick ju ganska bra, och det enda jag gjorde det var ju det där med telefonen... Ja, och så hamburgarna förstås, men jag tyckte så synd om dem, några små hamburgare kunde de väl ändå få..."
Äntligen är vi alla fem hemma.
Därför har Juleskum-påsen öppnats.
mums.
P.s. Jag tror inte på Växthuseffekten längre.
För här är det kallt. Minus 15 grader. D.s.
fredag 18 december 2009
Pingvinresan
"Have yourself a Merry Little Christmas"
sjöng jag högt, och ovackert vid busshållsplatsen igår. Samtidigt som jag åkte "skridskor" på den vita, platta snön. Jag sprang, och stannade och gled. Sprang, stannade, gled, fram och tillbaka, fram och tillbaka.
(... och bilisterna bara tittade på mig)
Men det var glädje.
Nere på stan träffade jag SaraNils.
Uppdrag: Julklappar.
(... men jag köpte mest saker till mig själv)
Vi körde på metoden: "Bestämma-nästa-affär-innan-vi-lämnar-den-förra" (det var ju så kallt)
Sara: - Vad ska du köpa där då? Vem är det till?
- Äh, det är till mig själv.
- Meeh!
Det blev några julklappar till mig själv.
Stift, bok och tvål. bland annat.
Men! Jag hittade även julklappar till både Pappa och Julia. Så nu är julklapparna klara. Det ska bara slås in i papper och dras runt snören... och rimmas
Det var kallt igår! och halkigt!
Vi gick som små pingviner. haha. Varpå SaraNils utbrister:
- Ja! Nu vet jag, det är därför pingviner går som de gör!
*high-five*
SaraNils, tack för att du står ut med mig!
- - -
Efter några timmar i kylan, och butiksvärmen så gick vi till Alexandra, som bor på stan, fast ändå inte.
Jag tyckte vi skulle ta bussen, men icke. Vi gick.
- uuh jag kommer döö!
Men nej, det gick bra, det var inte så fasligt kallt. Det var fint.
- - -
En rolig kväll hos bästa Alex.
^ Te och glögg
^ GuitarHero,
jag är sämst! haha. Men det är kul
^ Bonde Söker Fru
jag var ju bara tvungen att titta. Stackars, stackars My!
^ Mina två vänner
höstens räddning. "I get high with a little help from my friends" :)
Sen sprang jag och SaraNils till bussen.
Pingvin-löpning, och, vi lyckades att inte ramla.
På bussen läste jag Twilight och lyssnade på musikhjälpen.
En sång, som jag inte lyssnat på i höst; "Du, efter plugget, det Fixar sig alltid, du, Efter Plugget, det löser sig nog. Du, efter plugget, ta En dag i taget. Du, jag brukar ha Tur."
- - -
Jag har börjat knarka Rinexin.
Återigen har förkylningen satt sig på bihålorna.
Dessutom har jag snart druckit en hel SodaStream-flaska med jordgubbsläsk (man ska dricka mycket när man är sjuk, det säger alltid min Pappa, och, om man bara dricker vatten, hur mycket dricker man då? Nej, ingenting, därför dricker jag jordgubbsläsk)
Jag ska göra allt för att tömma bihålorna innan flygresan .
Idag är det fredag, och nu ska jag börja städa.
eller snart i alla fall.
sjöng jag högt, och ovackert vid busshållsplatsen igår. Samtidigt som jag åkte "skridskor" på den vita, platta snön. Jag sprang, och stannade och gled. Sprang, stannade, gled, fram och tillbaka, fram och tillbaka.
(... och bilisterna bara tittade på mig)
Men det var glädje.
Nere på stan träffade jag SaraNils.
Uppdrag: Julklappar.
(... men jag köpte mest saker till mig själv)
Vi körde på metoden: "Bestämma-nästa-affär-innan-vi-lämnar-den-förra" (det var ju så kallt)
Sara: - Vad ska du köpa där då? Vem är det till?
- Äh, det är till mig själv.
- Meeh!
Det blev några julklappar till mig själv.
Stift, bok och tvål. bland annat.
Men! Jag hittade även julklappar till både Pappa och Julia. Så nu är julklapparna klara. Det ska bara slås in i papper och dras runt snören... och rimmas
Det var kallt igår! och halkigt!
Vi gick som små pingviner. haha. Varpå SaraNils utbrister:
- Ja! Nu vet jag, det är därför pingviner går som de gör!
*high-five*
SaraNils, tack för att du står ut med mig!
- - -
Efter några timmar i kylan, och butiksvärmen så gick vi till Alexandra, som bor på stan, fast ändå inte.
Jag tyckte vi skulle ta bussen, men icke. Vi gick.
- uuh jag kommer döö!
Men nej, det gick bra, det var inte så fasligt kallt. Det var fint.
- - -
En rolig kväll hos bästa Alex.
^ Te och glögg
^ GuitarHero,
jag är sämst! haha. Men det är kul
^ Bonde Söker Fru
jag var ju bara tvungen att titta. Stackars, stackars My!
^ Mina två vänner
höstens räddning. "I get high with a little help from my friends" :)
Sen sprang jag och SaraNils till bussen.
Pingvin-löpning, och, vi lyckades att inte ramla.
På bussen läste jag Twilight och lyssnade på musikhjälpen.
En sång, som jag inte lyssnat på i höst; "Du, efter plugget, det Fixar sig alltid, du, Efter Plugget, det löser sig nog. Du, efter plugget, ta En dag i taget. Du, jag brukar ha Tur."
- - -
Jag har börjat knarka Rinexin.
Återigen har förkylningen satt sig på bihålorna.
Dessutom har jag snart druckit en hel SodaStream-flaska med jordgubbsläsk (man ska dricka mycket när man är sjuk, det säger alltid min Pappa, och, om man bara dricker vatten, hur mycket dricker man då? Nej, ingenting, därför dricker jag jordgubbsläsk)
Jag ska göra allt för att tömma bihålorna innan flygresan .
Idag är det fredag, och nu ska jag börja städa.
eller snart i alla fall.
torsdag 17 december 2009
If you fall hard
Ibland känns det som om jag har koll.
Nästa sekund vet jag inte hur jag ska tänka.
Problemet är packningen.
Jag vet inte vad jag har packat ner, jo det vet jag, men jag vet inte vad jag glömt.
Jag har ingen koll, ingen koll alls.
- - -
Nu ska jag åka iväg till stan och julklappshandla med SaraNils.
- - -
Musikhjälpen är bra sällskap.
Ametist, Jason och Christer.
Högsta budet på Mormorsfilten är nu 12000 kr.
Det ni. galet.
(Endast morgonpasset-lyssnar förstår men... :)
10 dagar
Nästa sekund vet jag inte hur jag ska tänka.
Problemet är packningen.
Jag vet inte vad jag har packat ner, jo det vet jag, men jag vet inte vad jag glömt.
Jag har ingen koll, ingen koll alls.
- - -
Nu ska jag åka iväg till stan och julklappshandla med SaraNils.
- - -
Musikhjälpen är bra sällskap.
Ametist, Jason och Christer.
Högsta budet på Mormorsfilten är nu 12000 kr.
Det ni. galet.
(Endast morgonpasset-lyssnar förstår men... :)
10 dagar
onsdag 16 december 2009
FinBesök
Gaalet.
Det har gått så snabbt.
Vintern är här.
Hösten är slut.
Sommaren är för länge sedan slut!! Den är slut, slut. Borta för alltid.
och snart åker jag.
- - -
Idag har JennaBus varit här.
Mysmysmysmysmysmys..!!!!
åh vad jag gillar den tjejen.
Vi har ätit kladdkaka, sökt på Eniro efter adresser till julkort, pratat kärlek, pratat vardag, pratat strunt, kollat på tv.
- - -
Snart börjar Bonde söker Fru :)
och jag hade lila strumpor på mig idag. Det var lite spännande, ganska ovanligt.
Det har gått så snabbt.
Vintern är här.
Hösten är slut.
Sommaren är för länge sedan slut!! Den är slut, slut. Borta för alltid.
och snart åker jag.
- - -
Idag har JennaBus varit här.
Mysmysmysmysmysmys..!!!!
åh vad jag gillar den tjejen.
Vi har ätit kladdkaka, sökt på Eniro efter adresser till julkort, pratat kärlek, pratat vardag, pratat strunt, kollat på tv.
- - -
Snart börjar Bonde söker Fru :)
och jag hade lila strumpor på mig idag. Det var lite spännande, ganska ovanligt.
Tandläkarbesök
Från och med nu ska jag borsta tänderna mer noggrant.
Men jag klarade av tandläkarbesöket. Det har varit värre.
Jag är som ett litet barn när jag ligger där i tandläkarstolen.
Tandhygenist: - Isabelle, jag tror inte du behöver bedövas idag...
Isabelle: - mmh, men... gör det ont?
frågar jag med min ynkligaste röst, och jag ser säkert ännu ynkligare ut.
Jag frågar samma sak till tandläkaren som kommer och ska borra.
Tandläkare: -Nej det kommer bara ila lite..
Isabelle: - Jaha...?
- Ska du börja nu!?!?!
får jag fram oroligt, trots alla sug och papper i munnen.
och så börjar de "borra".
Det är ju lugnt i början, då känns det bara.
Sen börjar det ila.
Då blundar jag och spänner hela käken och ansiktet.
Jag känner mig som ett litet ynkligt barn.
Tandläkare: -Titta var duktig du är, nu är det snart klart.
Isabelle (tänker): - det säger du väl bara...! uuh!
Tandläkare: - Nu får du bestämma, antingen 10 sek till utan bedövning eller så bedövar vi.
Isabelle: - Bara tio sekunder? (eller mer: "baha tie secköndä" och så håller jag upp tio fingrar)
Tandläkare: - Ja, fast jag räknar...
Isabelle: - äh, kör..
och så kniper jag ihop ögonen och försöker lyssna efter musiken, men allt jag hör är surret av borren och gnisslet mot tanden.
Snart kommer JennaBus hit :)
Men jag klarade av tandläkarbesöket. Det har varit värre.
Jag är som ett litet barn när jag ligger där i tandläkarstolen.
Tandhygenist: - Isabelle, jag tror inte du behöver bedövas idag...
Isabelle: - mmh, men... gör det ont?
frågar jag med min ynkligaste röst, och jag ser säkert ännu ynkligare ut.
Jag frågar samma sak till tandläkaren som kommer och ska borra.
Tandläkare: -Nej det kommer bara ila lite..
Isabelle: - Jaha...?
- Ska du börja nu!?!?!
får jag fram oroligt, trots alla sug och papper i munnen.
och så börjar de "borra".
Det är ju lugnt i början, då känns det bara.
Sen börjar det ila.
Då blundar jag och spänner hela käken och ansiktet.
Jag känner mig som ett litet ynkligt barn.
Tandläkare: -Titta var duktig du är, nu är det snart klart.
Isabelle (tänker): - det säger du väl bara...! uuh!
Tandläkare: - Nu får du bestämma, antingen 10 sek till utan bedövning eller så bedövar vi.
Isabelle: - Bara tio sekunder? (eller mer: "baha tie secköndä" och så håller jag upp tio fingrar)
Tandläkare: - Ja, fast jag räknar...
Isabelle: - äh, kör..
och så kniper jag ihop ögonen och försöker lyssna efter musiken, men allt jag hör är surret av borren och gnisslet mot tanden.
Snart kommer JennaBus hit :)
tisdag 15 december 2009
Snöstaden
Idag begav jag mig ner på stan.
Den numera vita, fina julstaden.
Först och främst skulle jag till WorldTravel och ge de mitt passnummer. Vilket ska göra det smidigare att checka in nästa söndag. Vilket jag tvivlar på. Men man kan ju hoppas.
Nu ska snart Miss Li spela i musikhjälpen :)
Det har jag lyssnat på hela dagen, musikhjälpen alltså (radio) och det har Alexandra också gjort. Vi har skickat sms till varandra, t.ex:
Bella: " "Det här är mitt liv, jag lever min dröm" :) "
(jag kommenterade en låt som spelades, för jag vet att hon lyssnar ;)
Alexandra: " :D. Hörde du smset till fredrik?! Haha, kul att hon gjorde en sak av litorins uttalande :P"
Bella: "Haha, jag vet :) jag skrattade till högt på bussen :p"
Alexandra: " Haha^^ det är bra! Jag skratta högt här hemma. men det är ingen prestation direkt :p"
Som sagt. Gratis sms är värt!
På det sättet fick jag reda på att hon var på stan samtidigt som jag :) så vi träffades, köpte julfrimärken och gick in till game.
När jag var på jakt efter julkort och gick ut från Gallerix, vet ni vem jag träffar då?
Jo då går Simon förbi på Drottninggatan. Vilken tur att jag gick ut precis då, för det är ju trevligt att träffa folk man känner :)
Kul alltså. Idag har jag träffat tre olika personer.
Lollo hade jag bestämt träff med,
Alexandra spontan-bestämde jag träff med,
och Simon dök bara upp av en slump.
Lollo och jag gick och fikade :) Hon har varit i Frankrike i höst, så det var ett tag sedan jag träffade henne. Men, det kändes inte så. Det var mysigt att träffa henne, prata lite höst och prata lite vår.
Superbra dag.
"Nu måste vi dra, ja vi ses väl nån dag,
jag svär livet blir bättre när man vet var man ska..."
Den numera vita, fina julstaden.
Först och främst skulle jag till WorldTravel och ge de mitt passnummer. Vilket ska göra det smidigare att checka in nästa söndag. Vilket jag tvivlar på. Men man kan ju hoppas.
Nu ska snart Miss Li spela i musikhjälpen :)
Det har jag lyssnat på hela dagen, musikhjälpen alltså (radio) och det har Alexandra också gjort. Vi har skickat sms till varandra, t.ex:
Bella: " "Det här är mitt liv, jag lever min dröm" :) "
(jag kommenterade en låt som spelades, för jag vet att hon lyssnar ;)
Alexandra: " :D. Hörde du smset till fredrik?! Haha, kul att hon gjorde en sak av litorins uttalande :P"
Bella: "Haha, jag vet :) jag skrattade till högt på bussen :p"
Alexandra: " Haha^^ det är bra! Jag skratta högt här hemma. men det är ingen prestation direkt :p"
Som sagt. Gratis sms är värt!
På det sättet fick jag reda på att hon var på stan samtidigt som jag :) så vi träffades, köpte julfrimärken och gick in till game.
När jag var på jakt efter julkort och gick ut från Gallerix, vet ni vem jag träffar då?
Jo då går Simon förbi på Drottninggatan. Vilken tur att jag gick ut precis då, för det är ju trevligt att träffa folk man känner :)
Kul alltså. Idag har jag träffat tre olika personer.
Lollo hade jag bestämt träff med,
Alexandra spontan-bestämde jag träff med,
och Simon dök bara upp av en slump.
Lollo och jag gick och fikade :) Hon har varit i Frankrike i höst, så det var ett tag sedan jag träffade henne. Men, det kändes inte så. Det var mysigt att träffa henne, prata lite höst och prata lite vår.
Superbra dag.
"Nu måste vi dra, ja vi ses väl nån dag,
jag svär livet blir bättre när man vet var man ska..."
måndag 14 december 2009
Always Wiinter
Julkorten, julkorten, julkorten!
Det är hög tid att fundera på hur många som ska skickas....
Skivstångspasset är superroligt! :) och tungt för armar och ben, och mage, och axlar. Ibland känns det som om man inte orkar ett enda lyft till. Det är väldigt, väldigt bra musik också. Tex BoomBoomPow, SweetDream, en The Killers låt.
mjuk snö
någon som vill åka pulka?
Det är hög tid att fundera på hur många som ska skickas....
Skivstångspasset är superroligt! :) och tungt för armar och ben, och mage, och axlar. Ibland känns det som om man inte orkar ett enda lyft till. Det är väldigt, väldigt bra musik också. Tex BoomBoomPow, SweetDream, en The Killers låt.
mjuk snö
någon som vill åka pulka?
Sleigh Ride
Chokladkolan är uppäten.
Dags att koka en ny omgång.
"Have yourself a Merry Little Christmas"
IcaBanken verkar fungera, eller jag har i alla fall pengar på kontot. Kanske att jag ska ta en promenad till Parkis och testa kortet också.
Hm. Jag struntar i GossipGirl som börjar snart och gör klart Mattetesten istället.
Så fram med rutat block och börja tänka på engelska :)
Dags att koka en ny omgång.
"Have yourself a Merry Little Christmas"
IcaBanken verkar fungera, eller jag har i alla fall pengar på kontot. Kanske att jag ska ta en promenad till Parkis och testa kortet också.
Hm. Jag struntar i GossipGirl som börjar snart och gör klart Mattetesten istället.
Så fram med rutat block och börja tänka på engelska :)
svenskt väderprat
Vet ni?
Enligt en vädersajt kommer temperaturen hålla sig under nollan två veckor framåt.
Dessutom kommer snön.
Hoppas.
Sen blir det nog inte mer minusgrader för min del.
Enligt en källa på internet, jag kan inte säga att den var så säker, har det inte varit minusgrader i Seattle på typ 50 år.
Ingen snö. Men regn ;)
Enligt en vädersajt kommer temperaturen hålla sig under nollan två veckor framåt.
Dessutom kommer snön.
Hoppas.
Sen blir det nog inte mer minusgrader för min del.
Enligt en källa på internet, jag kan inte säga att den var så säker, har det inte varit minusgrader i Seattle på typ 50 år.
Ingen snö. Men regn ;)
Nu börjas det
Hur mycket kläder kan jag packa ner redan nu?
Vad måste jag ha kvar här hemma?
Hur gör jag med skor?!
Jag behöver ju ha minst, ett, två, tre, fyra skor med mig (50 % är träningsskor ;)
Vad ska jag åka i?
Jag hatar att packa! :)
Jag hatar att packa till lägerveckor. Hur ska detta sluta?
haha Nu sitter jag och skrattar åt mig själv. Det är så himla komiskt.
13 dagar kvar.......
?
En halv resväska är fylld. (Jag har inte packat ner ytterkläder, skor..)
Jag behöver verkligen två resväskor med mig.
Problemet med inrikesresan får lösas i mars.
Antingen ett paket hem. eller så får jag lägga huvudet på sne och be snällt.
Under tiden jag strök kläder lyssnade jag på 4 avsnitt av "En gastkramande jul"
den är bra.
Ikväll ska jag och Mamma gå på skivstångspasset :) :)
Vad måste jag ha kvar här hemma?
Hur gör jag med skor?!
Jag behöver ju ha minst, ett, två, tre, fyra skor med mig (50 % är träningsskor ;)
Vad ska jag åka i?
Jag hatar att packa! :)
Jag hatar att packa till lägerveckor. Hur ska detta sluta?
haha Nu sitter jag och skrattar åt mig själv. Det är så himla komiskt.
13 dagar kvar.......
?
En halv resväska är fylld. (Jag har inte packat ner ytterkläder, skor..)
Jag behöver verkligen två resväskor med mig.
Problemet med inrikesresan får lösas i mars.
Antingen ett paket hem. eller så får jag lägga huvudet på sne och be snällt.
Under tiden jag strök kläder lyssnade jag på 4 avsnitt av "En gastkramande jul"
den är bra.
Ikväll ska jag och Mamma gå på skivstångspasset :) :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
