lördag 27 februari 2010

When you see it, it is breathtaking

Shell

har Swedish Fish.

Jag vaknade med en "tjock" känsla i halsen och tänkte, nej! Jag som nästan klarade hela vistelsen utan sjukdom. Så det blev till att mima eller lipsing-a på kören. Och ni som gillar att sjunga och har provat att mima under en körlektion/konsert vet hur svårt det är. Plus att man känner sig så falsk. Och jag kunde inte vara tyst hela tiden, och när jag gick mellan musikbyggnaden och RLC (glöm inte det engelska uttalet; [arelcii] ett namn som var ganska svårt att höra i början. förövrigt.) var min hals ganska trött.

På engelskan läste vi igenom varandras uppsattser och gav kritik till varandra. Mycket bra tyckte jag. Jag skulle tycka att det var jättejobbigt att göra i Sverige, och på en svenskalektion. Här har jag en rycka-på-axlarna-känsla och är glad för all kritik och förslag på ordval som jag kan få.

Efter engelskan hängde jag med Brenda, Jasmin och Steph till Auburn.
Hälsocenter och lunch på en Vietnamesisk restaurang.


Fredagskvällen blir troligen filmkväll.
Skönt!
finns inte mycket annat att göra. För Washington är Washington och därmed regnigt.

"When you see it, it is breathtaking"

Nu ska jag till det andra hemmet; bibblan, där mina vänner Vincent och Warren redan befinner sig.

2 kommentarer:

Anonym sa...

VINCENT RULES! / Isabelle Sandblom

Belle sa...

Duktigt Vincent, du kan stava mitt namn rätt ;D haha.