torsdag 27 november 2008

Jag är vaken men blundar ändå

Nu är jag förvirrad, uppgiven, beslutsam, uttråkad, trött osv.osv. Jag är och känner ganska mycket nu, men det värsta är, jag vet inte.

Jag besökte syon idag och frågade henne lite om meritpoäng och kurser och så. Det är förvirrande, och jag vet inte hur jag ska göra. Jag skulle kunna läsa franska nästa termin, alltså steg 4 och då få lite mer meritpoäng. Men. Jag vet inte, jag vet ju liksom inte vad jag ska söka in till eller när jag ska söka eller....

Jag kanske skulle lyssna på Jonathan, eller så skulle jag köra på nästa termin. För den här tiden kan jag ju inte få tillbaka sen, som någon klok säger. Men är det värt att bara plugga under gymnasiet, för risken finns ju att det blir så. I och för sig skulle det inte spela någon roll om jag fick G i franska eftersom det inte sänker mig ändå. Nu går tankarna fram och tillbaka, ni får ursäkta min förvirring.

Och Mattis frågade mig varför jag skulle ha så högt jämförelsetal, eller vad det nu heter, och det vet jag ju inte heller. Jag har ju inget konkret mål. Men mitt mål just nu är väl att få ett så högt jämförelsetal som möjligt, om det är för min egen skull eller för någon annan, det vet jag inte. En sak jag vet är i alla fall, jag gömmer mig bakom plugget och, jag gömmer mig för mig själv, jag orkar inte och vet inte hur jag ska möta de frågor som jag kommer möta. Jag har min tillflykt hos plugget och, inte att förglömma, Eragon. (Jag har under de senaste dagarna avslutat den första boken och har precis börjat med den andra, tack Sara för att jag får låna böckerna) Men jag gillar det, och oftast tar jag mig igenom dagarna med ett leende på läpparna trots allt.

Förvirrat och tragiskt kanske ni tänker, men det tycker inte jag. Eller, förvirrat är det, men det kan det väl få vara ibland.
Jag pratade med min mor nyss, det känns lite bättre nu.

Nu ska jag gå in på F&S hemsida och boka en plats på Stations medel-passet. Jag kommer få ont i vaderna, men vill man vara fin får man lida pin. Det är nämligen mina skor som orsakar "smärtan", men det känns bara i början, sen försinner det.
Grattis till Sara som fyllde 18 igår och till Jenna som klarade uppkörningen. GRAttis!! :)

Hm, undra om jag ska tillägga något mer..? Imorgon är det fredag, då ska jag och Madde vara ambitiösa och komma kl 8 och skriva en fysiklabbrapport, vi börjar egentligen kl 10. Men det som ska göras, måste göras. Nu är det tid för rörelse och förbränning av energi.

2 kommentarer:

elka sa...

But you don’t
Always
Have to hold your head
Higher than your heart

You better hope you’re not alone

Anonym sa...

tack så mycket!
och det är så lite så, är så roligt att du gillar dem!