söndag

Idag var jag i Korskyrkan.

- Hur känns det?
frågade Mamma när vi svängde in på parkeringen.

- Tja, det känns som om det var en vecka sedan jag var här...

Men det var kul att komma dit igen.
att sjunga lovsång på svenska
bli hälsad välkommen tillbaka av många
och få några kramar.

Jag körde till Katrineholm. (Ja, med Pappa och Mamma i bilen såklart, jag åkte inte dit själv)
där Julia hade gymnastiktävling
Vilka tjejer. Jag är mäkta imponerad.

sen tränade jag.
---

Men vad gör man nu?
Ska jag börja vänta på sommaren?
Hösten?
Leva här och nu? och hur gör jag det?

På något sätt var ju USA ett faktum hela hösten. Jag skulle bort efter jul. Det visste jag.
Men vad nu?
Vad är målet?
Plugga i Linköping? Jag vet inte ens om jag vill flytta.

jag vet inte. Jag vet inte om jag behöver ett mål. eller nåt att göra.
varför inte bara... jag vet inte vad
jag
vill. är. ska.

Nu börjas det igen.
skit också

Men Martina sa något bra (avslutningsord) i slutet av gympan idag.
typ så här:
Det spelar ingen roll vad du presterar, du är älskad för den du är ändå.

Men okej.
Det ordnar sig. Visst?