tisdag 3 februari 2009

Werg

Nu är det riktigt vidrigt i Alagaësia. Jag fick nästan kväljningar när jag läste på bussen hem. Okej det kanske var att ta i, men jag fick i alla fall ett mycket bekymrat och plågat ansiktsuttryck när jag satt och läste. "De skrattande döda" som har fråntagits förmågan att känna någon smärta skrattar åt Roran och de andra i Varden när de lemlästas.

Utdrag ur boken Brisingr
"Blind och desperat viftade han åt alla håll han gissade att mannens ansikte fanns och kände dolken fastna i mjuk vävnad. Han drog tillbaka dolken en aning och stack sedan med kraft in den åt samma håll, och kände hur det tog stopp när knivspetsen stötte emot ben.
Trycket runt Rorans hals försvann.
"Sikta på huvudet!" skrek Roran trots sin ömmande hals. "Huvudet!"
Han lät dolken sitta kvar inkörd i soldatens näsborre.."

Död, hopplöshet, smärta, lemlästning, det är det jag läser om. Huvamej.

Jag tyckte "Eragon" och "Den Äldste" var bättre. Nu är det mest död, krig och blod. Men jag läser vidare och hoppas att det ljusnar snart.


Anledningen till att jag fick tid att läsa detta hemska kapitel ur Brisingr (alla kapitel är inte riktigt så här vidriga) var att jag ikväll har varit på en konsert på Risbergska. Det var min goda vän Maria som spelade och sjöng sina egna låtar. Jättebra!
Maria du är grym!

Så jag lämnade kemiböckerna några timmar och har inga planer att ta upp de igen. Inte idag i alla fall.
Nu ska jag istället fundera över morgondagen. Jag måste nog ta fram mitt block och kalender och planera lite.
.
Belle

2 kommentarer:

Anonym sa...

herre gud vilken bok, haha xD omg. vävnad, usch vilket ord tycker jag. Snart kommer posten ska bara skriva de sista raderna. ^^ hade!

Belle sa...

haha ja, den är lite vidrig just nu :) Skynda dig att skriva färdigt,
I can't wait dear! kram :)