Time for me to fly

Dagen är snart slut och det är dags att blogga :) Det är egentligen ganska dumt att sitta och skriva ett blogg-inlägg titt som tätt, jag menar, den tiden kan ju läggas på annat, till exempel kemilabben som ska skrivas. Men jag gillar det och är glad att ni vill läsa.

Dagen har trots gårdagens våndor varit bra. Men det är väl ett exempel på en typisk och vanlig reaktion, det är alltid jobbigare före. Man bävar inför det som ligger framför men sedan när man befinner sig i det inser man att det inte är så farligt. Skriver lite flummigt nu, men jag kan ju dra parallell till träning som jag tror att många känner igen sig i. Det är inte alltid så lätt att komma iväg till träningen men när man väl är där är det oftast bra. Lite skeva tankar en måndagskväll...

Men ja, efter min utsvävning kan jag ju berätta att dagen har varit bra. Eftersom skolan innehåller så många sköna N3a-are och inte bara plugg så räddar det hela mitt liv just nu.














Jag vet inte om det finns så mycket mer att säga, jag har konstaterat att jag har svårt att säga Nej till saker och ting som händer. Det jag har tagit på mig kan jag inte släppa, det måste jag fullfölja. Det är bra, men frågan är om det bara är bra. Får fundera på det under helgen, som verkar en evighet bort.

Bilden är från en lite snurrkarusell på lekplatsen i Kristinehamn, där jag och min vän Lisa en sommardag förra sommaren hade rolig med stort R. Vill fara dit igen..
Time for me to fly.