(Vaknade utan träningsvärk, måste bara säga det. och ni skulle sett min mage när jag vaknade, väldigt nära magrutor (men det här var då innan frukost))
Cykel ner till Universitetet.
När jag kom ut vid kyrkbacken resp. helvetesbacken strömmade det ner studenter? (jag gissar att de var det) ner mot Universitetet.
Min tanke då: "Usch, jag vill inte det här. Att vara ny på ett ställe, inte veta vart man ska, att verka helt lost osv.osv."
Men jag rullade vidare och kom fram till sal T131.
Där utanför hittade jag Mattis + en massa andra personer. Bland annat en tjej som hette Tania.
Föreläsningen var intressant.
Vår lärare verkar bra.
och det kändes roligt att komma igång och plugga igen.
Efter en härlig cykeltur (ja, den var faktisk ganska okej, stor stigning (men så blir det när man bor på ett "berg") Men jag lyssnade på Brunchrapporten i p3 samtidigt så det var helt okej, som sagt)
plockades diskmaskinen ut, jag åt en liten lunch och sedan satte jag mig vid skrivbordet tillsammans med mattetalen.
En helt okej dag.
Lite socialt, mest slappt hemma.
Lite rörelse, mest stillasittande i mjukisbyxor.
Så, nästan som en vanlig students dag (kan jag tänka mig) det är bara det att istället för att komma hem till en liten lägenhet kommer jag hem till ett stort hus.
Och istället för att lyssna till tomma väggar, hör jag gameboy-musik och simpson-ljud i bakgrunden.
och det känns väldigt bra.
För om jag skulle bo ensam, då skulle jag nog gråtit en skvätt nu.
För den bra känslan och trivseln med tillvaron
försvann såhär på eftermiddagen.
Då blev det trist. tråkigt. ensamt.
och jag bara ser hur tråkigt liv jag lever.
Sannerligen, upp och ner.
"Life is like a rollercoaster"
och. jag saknar N3a.
Ja, det gör jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar