Kan hon så kan jag.
Jag har nog tvivlat på min kapacitet.
Matte, på heltid (eller halvfart), en småsak (som inte är så liten) som att inte få ha miniräknare skrämmer.
Jag har i den här vevan (förberedelser för universitetsstudierna) även kollat in på Utbildningsplanen för Civilingenjör på LinköpingsTekniskaHögskola.
Kursnamnen skrämmer lite.
och hur många gånger har vi inte sagt "den här matten/fysiken/kemin är helt onödig, vi kommer aldrig att ha nytta av det" under våra Naturår på Risbergska,
och vad är då kunskapen man får på högskolenivå??
Men.
Kan hon så kan jag.
Ikväll spelades Roxettes "Dressed for success" på radion.
(Nu, missuppfattar ni det nog. Pengar, status, =success.
Ja till viss del.
Men "success" har en annan mening också. Jag kan inte sätta ord på det. Men.
Man ska göra det man kan, och det man tycker är kul. Eller hur?)
(((((((( En stor parentes här) Just nu är jag bra på att tänka högt. När jag pratar med de jag träffar, berättar jag bara hälften. De förstår inte. Jag är inte så bra på tvåvägs-kommunikation just nu. I alla fall inte när det gäller mina tankar)))))))
"Tried to make it little by little
Tried to make it bit by bit on my own
I'm gonna get dressed for success
Shaping me up for the big time baby
Get dressed for success
Shaping it up for your love
For your love yea yea yea"
Det är alldeles för sent för att skriva så att ni (och jag) förstår vad jag vill säga.
Jag tror jag egentligen inte ville säga så mycket.
fredag 28 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar