Smile

Värdefull

Beslutsångest
nedstämdhet
gråten i halsen

och en vetskap om att det egentligen inte alls är synd om mig

vandrar jag uppför trappen
Då ser jag en "pin" som Julia köpte i somras.

ordet som står på är:
"Värdefull"

Yes. Dags att tänka om.
Eller i alla fall försöka.

Blähä

Student.

(Vaknade utan träningsvärk, måste bara säga det. och ni skulle sett min mage när jag vaknade, väldigt nära magrutor (men det här var då innan frukost))

Cykel ner till Universitetet.
När jag kom ut vid kyrkbacken resp. helvetesbacken strömmade det ner studenter? (jag gissar att de var det) ner mot Universitetet.
Min tanke då: "Usch, jag vill inte det här. Att vara ny på ett ställe, inte veta vart man ska, att verka helt lost osv.osv."
Men jag rullade vidare och kom fram till sal T131.

Där utanför hittade jag Mattis + en massa andra personer. Bland annat en tjej som hette Tania.
Föreläsningen var intressant.
Vår lärare verkar bra.
och det kändes roligt att komma igång och plugga igen.

Efter en härlig cykeltur (ja, den var faktisk ganska okej, stor stigning (men så blir det när man bor på ett "berg") Men jag lyssnade på Brunchrapporten i p3 samtidigt så det var helt okej, som sagt)
plockades diskmaskinen ut, jag åt en liten lunch och sedan satte jag mig vid skrivbordet tillsammans med mattetalen.

En helt okej dag.

Lite socialt, mest slappt hemma.

Lite rörelse, mest stillasittande i mjukisbyxor.

Så, nästan som en vanlig students dag (kan jag tänka mig) det är bara det att istället för att komma hem till en liten lägenhet kommer jag hem till ett stort hus.
Och istället för att lyssna till tomma väggar, hör jag gameboy-musik och simpson-ljud i bakgrunden.
och det känns väldigt bra.
För om jag skulle bo ensam, då skulle jag nog gråtit en skvätt nu.

För den bra känslan och trivseln med tillvaron
försvann såhär på eftermiddagen.
Då blev det trist. tråkigt. ensamt.
och jag bara ser hur tråkigt liv jag lever.

Sannerligen, upp och ner.

"Life is like a rollercoaster"

och. jag saknar N3a.
Ja, det gör jag.

En dag skall jag dö

"En dag skall jag dö

Men alla andra dagar skall jag

leva"

Dagens blogginlägg från UnderbaraClara


Idag var det väldigt jobbigt att borsta tänderna. Musklerna i armen var trötta.
Idag testade jag att vara lite mer som min Pappa. Motionär-som-tränar-två-pass-efter-varandra.
och...
Jag är inte avsvimmad, har inte spytt av utmattning. Nejdå, jag överlevde.

Efter jobbet cyklade jag hem (yes, i helgen har jag även vardagsmotionerat)
åt mat, bytte om och sedan åkte jag och Pappa ner till Friskis&Svettis för att gå på StationMedel.

Det var tungt, men roligt.
och eftersom jag visste att jag skulle köra ett pass efteråt så fuskade jag lite.
Det måste jag väl erkänna. Men inte mycket.
När passet var klart (vi gick ifrån strech och avslappning) så åkte vi hem, åt en banan och drack vatten, för att sedan bege oss till Gården och gå på Mamma och Martinas pass.
Benen var sega de första låtarna. Men sen gick det bra.
Jag är förvånad att jag orkade så mycket som jag gjorde.

Kul läsning? Nej, jag tror inte du tycker det.
Men mer kul än sådär var inte min dag.

Imorgon ska jag på föreläsning.

"Jag vill inte tänka framåt,
men är livrädd att fastna här."

En mening ur en slumpvald låttext ur spellistan.
Melissa Horn & Lars Winnerbäck

Namnskylt

Vi har en ny "look" på Apoteket.

Inga fler stora, bredaxlade skjortor som jag försvinner i.
Nu är det en grå pikétröja med lila krage och svart kjol som gäller.

Dessutom.
Jag har namnskylt :)

"Isabelle Sandblom
Kassapersonal"

Snyggt.
Kom in och checka in det nya fräscha Apoteket.


Jag ringde Jenna tidigare ikväll.
Och jag fick också prata med Maria.
den timmen pratades bort snabbt.
Jag saknar de tjejerna.

Ikväll lyssnar jag på Michael Bublé

lördag

Jag vet inte vad jag skrev igår.

Nu ska jag snart iväg till jobbet.

lördag

Get dressed for success

Kan hon så kan jag.

Jag har nog tvivlat på min kapacitet.
Matte, på heltid (eller halvfart), en småsak (som inte är så liten) som att inte få ha miniräknare skrämmer.

Jag har i den här vevan (förberedelser för universitetsstudierna) även kollat in på Utbildningsplanen för Civilingenjör på LinköpingsTekniskaHögskola.
Kursnamnen skrämmer lite.
och hur många gånger har vi inte sagt "den här matten/fysiken/kemin är helt onödig, vi kommer aldrig att ha nytta av det" under våra Naturår på Risbergska,
och vad är då kunskapen man får på högskolenivå??

Men.
Kan hon så kan jag.

Ikväll spelades Roxettes "Dressed for success" på radion.

(Nu, missuppfattar ni det nog. Pengar, status, =success.
Ja till viss del.
Men "success" har en annan mening också. Jag kan inte sätta ord på det. Men.
Man ska göra det man kan, och det man tycker är kul. Eller hur?)

(((((((( En stor parentes här) Just nu är jag bra på att tänka högt. När jag pratar med de jag träffar, berättar jag bara hälften. De förstår inte. Jag är inte så bra på tvåvägs-kommunikation just nu. I alla fall inte när det gäller mina tankar)))))))

"Tried to make it little by little
Tried to make it bit by bit on my own

I'm gonna get dressed for success
Shaping me up for the big time baby
Get dressed for success
Shaping it up for your love
For your love yea yea yea"

Det är alldeles för sent för att skriva så att ni (och jag) förstår vad jag vill säga.
Jag tror jag egentligen inte ville säga så mycket.

Kossa Mi

Återigen saknar jag ett par tajta trekvarts.
(Jag kanske ska leta igenom Mammas garderob och se om hennes svarta finns hemma...)
Kläd"kris", vad ska jag ha idag?

Det känns som om det blir för varmt med jeans.
Blir det för kallt med leggins och jeanskjol?

Ja, jag kommer frysa när jag cyklar.

Jag tar jeans.

En ko.
Tisdagens morgonpromenad uppför Hagalundsbacken och Naturbetesmarken.

Igår.
(Varsegod, en "egopic", bara för att jag skriver om mina klädproblem denna morgon)
Nu är det dags för frukost

Sjumilakliv2

Idag har jag gått 8.4 kilometer och 11 068 steg (om jag ska lita på min stegräknare i mobilen)(Stegräknaren är bra. Det är intressant och se hur långt man går :)
Vi gick runt hela Adolfsberg, nästan. När vi nästan var framme började det regna igen.

Imorgon hoppas jag att det inte regnar.
För då ska jag cykla till Universitetet igen. Men nu är det på riktigt.
Imorgon ska jag bli Natur/Teknik-student vid Örebro Universitet.

Efter min "välkomstdag" ska jag hämta upp Sara och Alex och vi ska åka ut till Saras sommarstuga vid Lungern.
Mysigt!
Så imorgon måste jag gå upp tidigt. För jag måste hinna packa innan jag sätter mig på cykeln och cyklar ner för backarna mot Universitetet.

Jag fick tillslut några bilder. Ovan: Jag, SaraAnders och Lollo på Länsmuseet. N2a
Nedan: John och Gustaf, typiska naturare och undersöker vilken art denna blomma är. Stadsparken för två år sedan.

Någonstans på Risbergska,
i en datasal, troligen i E1
någon höstdag i tvåan.
Två år sedan alltså.

Sjumilakliv

Idag regnar det.

P3 är tråkigt att lyssna på.

Därför sätter jag på Spotify istället.

jag försöker ladda ner bilderna från våra tre naturår som Joel har lagt upp på någon sida, men det går inte så bra.

Men jag tror ändå att det här blir en bra dag.

Cykel

Nu har jag hämtat korten,
jag har lånat böcker
och varit på besök hos Lollo.

Det var jättetrevligt att träffa henne.

En sak;
Cykelvägen hem från universitetet kommer döda mig.

Båda bilarna var hemma idag, men jag tog cykeln idag.
Duktigt va?
Och att cykla ner till Universitetet är inga problem alls.
Men hem
Först är det en mördarbacke upp mot Brickebacken,
sen när man svänger till höger och cyklar mot Glomman så slutar inte backarna, nej de fortsätter.
Upp, upp och upp.
när man tillslut har kommit upp på Glomman så är det en slingrig väg invid skogen (Jag vägrar att cykla där när det är mörkt)
sen genom hela Adolfsberg.

Som sagt, den cykelvägen hem kommer att ta död på mig.

Nu ska jag åka ner till Friskis&Svettis.

Shakin' the ground

Idag blir en bra dag.
Solsken ute, ett leende på läpparna och bra musik i högtalarna.

När den blå himlen "lyser" genom fönstret så kan man inte vara lat och inte gå på morgonpromenad.
Ett glas vatten (+en liten bit torkad ananas och en liten bit torkad aprikos som jag snodde från det halv-avplockade frukostbordet), hörlurarna med morgonpasset, stegräknare på mobilen och träningsskorna på.
(Vill ni veta hur långt jag gick idag, ungefär 5 kilometer, (hmm, jag undrar om det är så långt))

För en månad sen så var det nästan ingen ute klockan nio på morgonen, nu möter man hur många som helst. De är oftast fixade och snygga, och så möter de mig som nyss klivit upp ur sängen. Så det kanske är dags att fixa sig lite grann innan man beger sig ut på morgonpromenad nu...
Men det är ju bara den här veckan som jag kan gå på en så här sen morgonpromenad, om en vecka så ska jag vara på universitetet klockan åtta respektive tio varje dag :)
Spännande.

Idag ska jag hämta bilderna, och åka till Universitetsbiblioteket för att låna böcker.
Men jag funderar på att köpa matteböckerna eftersom jag sen antagligen kommer läsa till Civilingenjör.

Så jag undersökte vilken matte man läser på Linköpings tekniska högskola om man läser "Civilingenjör i teknisk fysik och elektorteknik"
och mycket riktigt, jag kommer läsa Analys.
brabra.

men ojojoj, vilken mastodontutbildning.
Käre värld.
:)

Nu ska jag snart cykla iväg.
Jag säger ju det, det går upp och ner.

Ingen vind kan blåsa omkull oss

Eftermiddagen spenderades hos Annika.

Jag, Maria, Helena och Annika pratade om framtiden
och åt pizza.
Det var jättetrevligt, och mycket uppiggande.
Det hjälper att bara prata lite smått om oviktigt och viktigt, att fundera högt och höra på när andra funderar.

Vi funderar på att starta en studiecirkel.
Spela någon gång i månaden,
och umgås och spela någon trudelutt.

Flauto Dolce is back on track
eller nåt.

Och där, var Spotify fixat.
just nu lyssnar jag på Lasse Lindh


"Ingen vind kan blåsa omkull oss nu
Dom kan kalla oss fula men aldrig för grå
Och vi går hjärta mot hjärta mot solnedgången
som vi har byggt med papper och med lim,
och den här världen kan ingen ta ifrån oss"

Nu kom någon hem!

:)

att dömma av Pianospelet var det min bror.

Grey's Anatomy

George försvinner ur serien.

Jag är besviken.

Säsong 5 slutar med att Izzy och George dör.
Men, om jag ska tro på det som står i tv-seriebloggen på Kanal5s hemsida, så överlever Izzy, men inte George.

Jag gillade hans karaktär.

Nu måste jag leta på datumet när Säsongspremiären är.
Det får jag inte missa.

Premiären är i Oktober.
Något datum finns inte än.
Men jag lägger in en påminnelse i mobilen och skriver en liten not i kalendern också.

MÅndag

Jakten efter studentlitteraturen har börjat.
än har jag inte kommit fram till någon lösning.





I helgen har jag varit på Stenbodagården ute vid Laxsjön.
Församlingshelger är rätt roliga.
Det är en bra gemenskap. Och det finns så många olika personer i olika åldrar.
Jag har pratat ingenjörsutbildningar med en småbarnspappa, jag har gungat med en treåring, och träffat många andra goa personer.

Det var höst i helgen.
Det var blåsigt, det var kallare, det var församlingshelgs-väder.
Höst

Igår åkte jag, Jonahtan och Julia hem tidigare från Stenbodagården.
Jonathan skulle spela med sitt band på V.ox-festivalen (de var förband till förbanden till E.M.D) och jag och
Julia skulle lite senare på dagen åka till konserten med E.M.D.

Det var en solig eftermiddag och en rolig konsert.
Jag tycker de är bra.

Självklart hade Julia och jag med oss kameran.


Det går i vågor.
Det ovissa kan kännas bra, men ibland inte alls bra.
Ibland motiverar det och gör mig förväntansfull.
Ibland vill jag bara stanna inne, inte göra något. Stoppa tiden, och kanske spola tillbaka en bit.

Jag hade tänkt att träna nu på lunchen, men så blev det inte.
Jag hade tänkt att hämta min kort hos fotografen, det kanske kommer fixas under dagen, kanske inte.
Idag deppar jag (fast okej, inte deppar, men tråkar). om det är okej.
Nu ska jag göra kaffe och hitta något att äta till.

Det är inte synd om mig, jag vet det.
Men.

Bröd

Under våren funderade jag ibland på om jag skulle gå bibelskola.
(Hur mycket har jag egentligen läst? nej, nästan ingenting nej)
Men så blev det inte, istället inspirerades jag av Maria och Jenna som följde en bibelläsningsplan.

(Maria har en alldeles fantastisk tro förresten. Hon litar på Gud)

Så nu följer jag samma bibelläsningsplan.
och tog tag i min bibelläsning på egen hand.
(Det har gått bra att följa planen i en och en halv månad, och jag hoppas jag "håller ut" hela året :P)

De här verserna från Psaltaren fastnade jag för igår;
Ps 51: 12-14

"Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta,
ge mig ett nytt och stadigt sinne.
Driv inte bort mig från din närhet,
ta inte ifrån mig din heliga ande.
Låt mig åter glädjas över att du räddar,
håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne."


Ikväll ska vi ut till Stenbodagården på församlingshelg.
Hoppas det blir en bra helg.


Vet ni? Jag har varit brödbakerska idag.
Vi hade inget mjukt bröd hemma, så jag bläddrade igenom "Matbröd"-receptboken och letade upp ett recept på Franskt Hasselnötsbröd.
Efter tre och en halv timme, var äntligen brödet färdiggräddat.
Jag var väldigt otålig på att få smaka det nybakade brödet.
(Nybakat bröd är ju så gott!)

åh, vad gott det var!
Jag är riktigt imponerad.

Belle Brödbakerskan

Tidsfördriv

Imorse var det jag och pensionärerna som var ute och "motionerade".
De andra som cyklade eller åkte bil var på väg till jobben.

Just nu är resten av familjen tillbaka i vardagen.
Jag är fortfarande hemma och tar det lugnt.

Fördriver tiden genom att hänga tvätt,
lyssna på p3,
äta frukost,
läsa,
ringa samtal
allt gör jag långsamt, just för att jag ska ha något att göra.
Men jag är inte rastlös. Nej, bara l u g n,
lugn.

och idag,
då ska jag, Sara och Alexandra åka till Lannabrottet.
Solen lyser, det är varmt, vi är lediga, eller sysslolösa, och vi har bil.

Vår bästa tid är nu

Pannkakor med socker på

Det är många saker som man "måste göra".

"Vi måste träffas nån gång", eller, "Vi måste ju åka till Stockholm tillsammans" eller ja, något liknande.
Ofta rinner det ut i sanden.
Men den här gången lyckades vi.
Målet var Liseberg, och dit kom vi.

Vi satt i bilen på parkeringen och åt godis en timme innan de öppnade, så vi var i god tid.
När jag, Jenna och Maria hade lämnat våra väskor på andra sidan Liseberg började helt plötsligt alla mina vänner röra sig mot Kanonen. Och ni ska bara veta hur taggade de var.
Jag kände att jag inte riktigt förberett mig på detta och började streta emot. Men de fick med mig, och helt plötsligt stod vi i kön.
Den känslan som jag hade i magen då, den var inte att leka med. Jag var fruktansvärt rädd. Jag tror till och med att mina ben skakade. Samtidigt som man köar undgår man inte att se vagnarna före åka iväg, eller rättare sagt, skjutas iväg, och loopa, och skruvas, och ja...
Ja, jag var rädd. Fast också beslutsam att jag skulle klara det och förväntansfull på känslan av att åka i branta backar m.m.

När vi skjöts iväg skrek jag, och jag kommer ihåg att jag blev arg.
"Varför?!", "Varför utsatte jag mig för det här?!"
De tankarna hann jag väl inte tänka, men det var ilska jag kände.
Jag var arg på krafterna som tryckte mot kroppen.

Och det var fruktansvärt läskigt, jag var rädd. Jag skrek.
Rädd, rädd, rädd när vi åkte i nedförsbacken.
Sen efter ett tag så skrek jag av tjusningen. Det var häftigt att åka så sjukt snabbt och att helt plötsligt hänga upp och ner i loopen.

Tillslut skrattade jag åt upplevelsen och känslan.
Det var ju en sån sjuk upplevelse
När jag klev ur vagnen hade jag tårar i ögonen, av fartvind, rädsla, glädje och ja, vad vet jag.

Och vad tog åkturen?
40 sekunder?



Sara Nilsson satt brevid mig och hon sa att det var en snabbrepris av cykelsemestern.
Jag var arg, jag var glad, jag grät,
Mycket känslor som visades, helt enkelt.

De fick med mig på nästan allt.
Vi åkte Balder, Spinrock (under den färden skrek jag hela tiden) Kållorado, Flumride, Slänggungorna (Jag och Sara åkte en dubbelgunga och kiknade av skratt, haha!), Hanghai, Radiobilarna, Uppsvinget (den var inte kul! den var endast skräck! När jag satt i sittsen var jag vädigt nära att börja gråta av rädsla. Tur att ögonlock finns. Annars hade jag nog svimmat) Jukebox, Hotell Gasten, Lisebergsbanan och några till.


Vi hade jättekul,
vi var ett roligt gäng.
Maria, Jenna, jag, Sara, Alexandra och Mattis.
det kan ju inte bli tråkigt med dessa underbara personerna.

När Liseberg stängde åkte Jenna, Maria och jag till Marias farmors hus där vi skulle övernatta.
Vi drack te och åt pannkakor.
Visst låter det otroligt mysigt?
det kan jag tala om att det var :)


Idag var vädret helt underbart. Solen sken.
Jag gick en morgonpromenad i Allingsås (mycket uppförsbackar, jättebra träning för lår och rumpa tänkte jag :p)
hurtig? nja, vad skulle jag göra, de andra sov ju.
När jag kom tillbaka fick de inte sova vidare, jag iklädde mig min vanliga roll som väckare.

Vi hade en mysig dag i Allingsås.
Strosade runt på gatorna, fikade på ett mysigt café.



Underbart slut på sommaren.

Mitten av augusti

Att uppskatta ljuspunkterna i "vardagen"
är en god egenskap

(Vad som är vardag för mig är just nu lite luddigt men vanliga dagar kan man väl kalla vardag, vare sig det är
söndag eller torsdag..)

t.ex. ett sms
en bra låt på radion
en glad kund
medvind hem

idag gjorde de här småsakerna mig glad.

När jag cyklade hem sjöng jag högt med i radiolåtarna.

Den här egenskapen tar jag bara fram vissa dagar.
men idag var jag glad.
Söndagen den 16 augusti blev en väldigt härlig dag.

Ett Grattis till Usain Bolt som slog världsrekord.

9.58 sek
100 m
Världens snabbaste man.


Det blev ingen repris av cykelsemestern den här sommaren.
Men det blir en roadtrip till Göteborg och Liseberg med
mina underbara vänner imorgon.
men då tar vi bilarna.

dagens avslut

"Jag har skapat er,
jag skall lyfta, bära och rädda er."

Jesaja 46:4

Don’t you know you’ll never ever want to turn back

antingen kommer allt krocka.

eller så kommer ingenting, absolut ingenting hända.


men,
öppna alla dörrar
och
stäng när det blir korsdrag.

13 augusti

Nu är jag på gång.

Jag har fått reda på vad som ska finnas med i ansökan till Moraine Valley Community College och ska nu fylla i ansökningsformulär, ladda ner ytterligare blanketter och kopiera mitt pass och så vidare,
och så vidare.

Bra.

eller?

jo.

Men nu tar jag en liten paus i mina USA-planer och beger mig till Apoteket för att sälja lite plåster och tabletter.

underbar vän

Jag lever nu.

eller hur?
inte i framtiden, inte i dåtiden.
n
u

Jag lever nu.
så tänkte jag när jag plockade ur diskmaskinen samtidigt som jag lyssnade på
och sjöng med i BobMarleys
"girl I wanna make you sweat .... alalalalalong alalalalalonglongleelonglonglong"

Lisa räddade den här dagen.
Hon hade ett ärende till stora staden Örebro och vi sågs på stan.
Åh, vad jag älskar att umgås med den tjejen.
Hon fick upp mig igen. efter denna dag av uppgivenhet. haha
Det var skönt att sätta sig på cykeln och komma ut. Att gå runt på stan och leta present i affärerna.
och att bara spendera tid med en underbar vän.

Jag berättade om Jonathans kommentarer till sin arbetslösa syster:
- Isabelle, när börjar du jobba? eller vad är det egentligen du ska göra?
- *Stor suck* jadu, jag vet inte.

Lite senare lägger han fram tidningen Metro till mig.
- Här Isabelle, det kan du läsa.
det stod hur man skrev ett personligt brev.
tack Jonathan, tack :)
Nejmen jag vet att han menar väl med det han gör.

Nu hoppade jag väldigt här, men jag berättade om dessa två händelser för Lisa.

och tillsammans med Lisa kan jag skratta åt det.
Det känns bättre när man är två.
Jag önskar att vi träffades mer.

Idag har jag inte städat husvagnen.
det kanske jag ska göra imorgon.
Imorgon ska jag också gå ut med grannens hund.
Långpromenad om det inte regnar.
hoppas på sol.

Belle

En liten visa om huruledes livet är kort

Enligt skvallerpressen har den vackra prinsessan Madeleine förlovat sig.

Hon var säkert "tvungen" att vänta tills hennes storasyster kronprinsessan var förlovad. Hur skulle det se ut annars?

haha, tur att jag inte har samma "konkurens" från min syster. Hon är ju som tur är sju och ett halvt år yngre. Men vem vet, det kan ju hända.

Grattis till våra prinsessor.
Förhoppningsvis har de hittat sin drömprins.

*utandning*

är det bara jag som känner så här?

Jag gör lite där.
Jag plockar lite där.
Jag skriver lite här,
och jag läser lite där.

Men mest har jag panik.

eller panik är ett för starkt ord.
men en sak säger jag.

Usch, fy och blää

måndag

Allt kanske är sista gången nu.

Sista turen till Leken. Sista doppet, sista solgnuttan.
Inte för att vi vill tro det, men så kanske det är.
Sensommar
och kanske att det var allra, allra sista gången Julia kom och la sig på min rygg idag. (Ända sedan hon var liten så har hon ibland (blöt eller torr) lagt sig på min rygg när jag ligger på mage och solar)
och kanske att det var sista gången. För nästa sommar är hon elva år, och faktiskt rätt så stor.

Men egentligen behöver väl inte jag ha samma "ångest" som min Mamma har just denna dag. För jag kommer väl inte ha så mycket att göra. Det tråkiga nu är att sommarvädret försvinner.
"Jag vill inte tillbaka, Jag vill ha sommarlov, kunna fika när jag vill .........." och så sa hon något mer sommar-aktigt, men jag tyckte om kommentaren med fikat.


fast en sak ska jag göra i höst. Träna.
eller jag vill tro att jag ska göra det.
En rolig kommentar från Martina (Mamma och Martina smsar om de ska träna på Friskis&Svettis eller inte)
"Det är för varmt"
"Ja, om du säger så, så har jag nog svårt att få Isabelle med mig"
"Ja, men vi har ju hela vintern på oss"

Mamma och Jag höll med, så vi kom inte iväg.

Snart ska jag lägga upp en strategi om hur jag ska bocka av alla punkter på mina olika listor.
Första punkten som ska bockas av är husvagns-städning. Det ska ske imorgonbitti har jag tänkt (om jag inte har glömt det tills dess.. det är nog bäst att jag skriver en lapp och lägger överst på skrivbordet)

Belle

sommarminne

Det tar alltid emot att klippa av ett festivalband.

Jag vet inte varför. Men kanske är det för att jag tror att jag då kommer att glömma.
Men nyss åkte Hampeveckan-bandet av.

Frizonbandet sitter kvar, och det får det nog göra en stund till. Det är en häftig färg.


Jag har fixat e-legitimation nu, så nu är det dags att söka studiemedel/studiebidrag eller vad det nu kallas.

Frizon

Där var Frizon över.

och därmed börjar sommaren gå mot sitt slut.

Festivaldagarna har varit jättebra. Vi fick ett underbart väder!
Soligt, varmt, blå himmel.
Två turer till olika badställen hanns med (jag som trodde att det var sista doppet för i år när vi var ute med båten på Vänern)
men jag brände mig på läpparna (tror jag) så nu är jag smått beroende av ACOs cerat.

Bra konserter. Trevligt folk. Roliga lekar. Sega morgnar. Fina kvällar. Varmt. Skratt. Lite sömn.

Dagarna flyter ihop när man försöker tänka tillbaka.
Egentligen borde jag skriva om varje dag. kanske inte här för ni vill nog inte läsa.
Fast å andra sidan. Det som är värt att minnas kommer man väl kanske ihåg ändå. :)

Men i alla fall så var det underbart att komma hem.
Att få en gos-kram från sina söta, bruna och solblonda lillasyster, det är fint.
och man säger inte nej till en stunds kortspel med henne heller. Eller en bildvisning av hennes sommar :)

Hallon, mjölk och te på uteplatsen och sedan få höra när Mamma läser högt ur HarryPotter för Julia. Helt underbart.
Blunda och lyssna.

Äventyret

Igår och idag har varit två väldigt trevliga dagar.

Slöa, roliga, minnen, prat, film, promenad, morötter, Vänern, båt.

Jag och Lisa åkte och spelade äventyrsgolf igår.
Banorna var kuperade (nivåskillnader) med stenar och liknande i.
Äventyrsgolf-banan låg i Lungsund, en liten plats utanför Stoorföörs.
(Det var förövrigt vid min gamla skola, (den har byggts om till en camping och konferenslokal m.m. Jag var inne och kikade i restaurangen (som förut var matsalen) och förstod knappt att jag spenderat mina första skolår där. Det är som ett annat liv.)

Här i Örebro har vi också en äventyrsgolf-bana.
Där föreställer äventyren Krämaren, parkeringshus, svampen.
I Lungsund var det naturen som var äventyret

kontrast

Detta var bara en sak av allt som hände i Kristinehamn.
Resan dit var uppskattad och mysig.

som det brukar vara.

P.s. Lisa kom med ett spontant förslag,
att om vi båda flyttar till Linköping och pluggar så kan vi bo ihop till en början. Och jag gillar idén. Hon är nog nästan den enda personen jag kan tänka mig att bo tillsammans med. För jag tror att man verkligen kan gå varandra på nerverna om man bor i samma lägenhet. men vi och vår relation skulle nog klara av det. Vi känner varandra så bra, men ändå har vi inte umgåtts så hemskt mycket. Men det är ett år dit. D.s



Imorgon ska jag plocka hallon och vattna blommor.
Jag ska åka till Lovisa, planera menyn till frizon, handla mat på Coop.
Åka hem och duscha, packa in det sista i bilen.
Tillbaka till Lovisa, äta mat, packa in hennes grejer.
Åka ut till Frizon, lösa ut festivalpass, göra iordning med grejer och mat i husvagnen.
Åka tillbaka till Örebro, gå på Talangen eftersom min bror spelar
och sedan åka tillbaka till Frizon.

Ja, nu har jag gått igenom morgondagen tillsammans med dig.
Jag hoppas att jag inte stressar upp mig utan kan vara där jag är och inte önska att jag var någon annanstans.
Skynda långsamt, det ska jag försöka göra imorgon.

Blott en dag, ett ögonblick i sänder

Kommer två dagar räcka?

Hur kommer det vara?

Vi känner varandra så bra. och just nu känner vi båda;

Vart ska jag? Vad ska jag göra??

Jag läste Lisas blogg nyss.

Jag hoppas innerligt. (eller något sådant uttryck)

att vi kan prata lite framtid, tankar

men inte bara det

utan att vi kan släppa det och ha kul. VÅRT kul.

så som bara vi kan ha.

(Jag vet, du förstår inte. men)

Vänskap

du betyder mycket

Att ha tagit studenten,
är inte bara frihet.
Det är klurigt.

"Blott en dag"

"Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en Faders hjärta,
giver ju åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

Själv han är mig alla dagar nära,
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Att sin dyra egendom bevara,
denna omsorg har han lagt på sig.
“Som din dag, så skall din kraft ock vara,”
detta löfte gav han mig.

Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla,
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land."

Min bror och jag

Min bror och jag satt framför tv och diskuterade om vi skulle åka iväg och köpa godis till filmen eller om vi skulle strunta i det.
- Jag ska bara se vädret, sen kan vi åka.

"Ett lågtryck kommer dra in över Vänern"

- Åh, trevligt, det är ju dit jag ska imorgon... Precis där vid åskmolnet.
- HAHAH!!! hahhaha!!!

Sen åkte vi till Parkhallen och köpte godis.
Eller han köpte godis.
Jag köpte vindruvor.

Några timmar tidigare åkte Mamma, Pappa och Julia iväg mot Kungshamn.
På semester utan oss.
igen.

Något mer?
Jo, som jag redan sagt ska jag till Kristinehamn imorgon.
(Jag hade tänkt att åka ikväll, men jag tänkte på min kära bror och höll honom sällskap istället)
Vi tittade på en, enligt honom, "ska-ha-sett-film", Simpson the Movie
den var rolig.

Men imorgon ska jag i alla fall till Kristinehamn.
underbart trevligt ska det bli.
Sen är det Frizon!
Vi ställde upp husvagnen idag. pepp-pepp-pepp

Mellan Kristinehamn och Frizon ska det fixas saker här hemma.
Hallon ska plockas av, Kaninerna ska tas omhand m.m. så det blir en tidig onsdag om jag ska hinna.
Jag måste nog rent av gå ut till hallonbusken klockan 9.

På onsdagkvällen uppträder en viss basist på Talangen så jag lämnar nog frizon ett tag och åker tillbaka till stan igen.
Frihet med bil och körkort.
ville bara säga det.

Spretigt inlägg.
Ogenomtänkt och allt sådant.
men så ser dagarna framöver ut. om du vill veta.

Bilden nedan.
London
(det ser ut som om Jonathan gör någon pose, men jag tror han bara rör på munnen)

Tillsammans är man mindre ensam

"Tillsammans är man mindre ensam"

Ganska onödig titel, tycker min Farmor.
För att man är mindre ensam om man är tillsammans, det förstår väl vem som helst.

Det var jag,
en kaffekopp (ja, tänk att jag kan tycka det är gott nu...)
och den boken

i ett tyst hus







Jag borde läsa oftare