Ljus stanna kvar

Idag var jag på gudstjänst.
I slutet så bad församlingen för oss som ska till Serbien.
Det kändes gott att sitta ner på en stol med hela församlingen runtom en som bad om beskydd och välsignelse.
Det är det man har församlingen till. Gemenskapen i tron.

Tron är en gåva.

Andrea har kommit hem från Thailand :)

Asså igår, när jag jobbade så kom det in en ung kille som pratade engelska.
Han frågade först om råd, men jag hänvisade till mina andra kollegor eftersom jag inte kunde svara, men när han skulle betala, då blev jag ju lite nyfiken var han kom ifrån och varför han var här i Sverige.
och jag ville jättegärna prata engelska.

- Where are you from?
- I'm from Canada ... You're from here right?
- Yes, I am
- I could tell.
- But why did you come to Sweden?
bla bla, och så berättade han att han jobbad här m.m
- by the way, are you single? Can I have your number?

Då fegade jag ur, och jag gav honom inte mitt nummer.
Men det var i alla fall roligt att prata engelska.
Men han kommenterade inte min Nordväst-amerikanska accent, det var ju lite konstigt (?) ;)

Idag var vi ute hos Magnus Frosthagen, och han visade hur man lägger klinker, det är nämligen det vi ska hålla på med i Serbien.
På fredag åker vi. Spännande

- - -
Leds jag åt något annat håll nu?
Tiden visar.